onsdag 18 juli 2018

Nackdelarna med den här lägenheten

Utöver, givetvis att den ligger på sjunde våningen och hissen inte är hundraprocentigt pålitlig på grund av de billiga innerdörrar man installerat -de där man ibland kan höra stå och gå flapp, flapp, flapp någon annanstans i hisschaktet när de försöker och förgäves försöker stängas.

Den här gången talar jag om västläget.
Och, för all del, också om höjden över havet.

Det låter kanske inte som någonting att klaga över, för vilken soldyrkande nordbo skulle inte vilja ha en balkong med västläge för svenska sommarkvällar?

Och vem gillar inte fri och vidsträckt utsikt?


Nackdelen är att HELA lägenheten har västläge. Har ni någon som helst aning om hur svårt det är att ställa till ett rejält, genomluftande och temperatursänkande korsdrag om alla ens fönster vetter åt samma håll?

Nära nog omöjligt.


Det innebär också att man befinner sig ovanför trädtopparna. Det är givetvis en fördel ur utsiktsperspektivet - även om utsikten består av tallar (och några björkar), en pendeltågsstation, ett industriområde och ännu mera skog.

Men det innebär också att man på denna höjd inte får någon som helst skugga över fönster, balkong eler fasad, vilket i sin tur leder till att temperaturen inomhus dag för dag stegras. Från varmt. Till för varmt. Till bastuvarmt. Till översta laven-bastuvarmt. Till stenugnsbakad pizzaugnsvarmt.

De senaste dygnen har temperaturen därför varit närmare trettio olidliga grader varmt i sovrummet.

Hur bra tror ni man sover i den värmen?

Japp. Som en kratta.


Eller, rättare sagt, sedan man tuppat av av utmattning sover man och vet just ingenting mer. Men i går vaknade jag vid fyratiden. Eftersom det vid det laget kändes som: "Varning! Varning! Varning! 3, 2, 1 - spontan självantändning av ryggen nära förestående!"

I morse sov jag i alla fall till någon gång runt halv fem, tjugo i fem och ryggen stod i alla fall inte i lågor. Jag kände mig bara som om jag sovit på översta laven i den där jävla bastun.


Mina patetiska försök att sätta korsdrag för att få ned temperaturen något i en lägenhet som inte är designad med effektivt korsdrag i åtanke har sorgligen misslyckats. Framför allt eftersom luften här utanför redan vid sjutiden är allt för uppvärmd för att man längre skall kunna hålla fönster och balkongdörrar öppna i hopp om att få in litet välbehövlig svalka.


Ni förstår säkert att jag just nu längtar efter en temperatursänkning?

En riktigt rejäl en.




tisdag 17 juli 2018

Romanceorganisationer, i världen och i Sverige

Utomlands, och då framför allt i den engelskspråkiga delen av världen, är romanceförfattare och andra som arbetar aktivt med romancegenren sedan länge organiserade i olika organisationer som arbetar mot fördomar och förakt mot genren och främjar kunskap om den. De mest kända organisationerna i den engelskspråkiga romancesfären är bland annat RWA och RNA.


Vad står då förkortningarna RWA och RNA för?


Romance Writers of America (RWA),
  • Grundades 1980
  • USA/Nordamerika/den engelskspråkiga romancesfären över lag


Romantic Novelists’ Association (RNA), 
  • Grundades 1960. 
  • Englandsbaserat/den engelskspråkiga romancesfären över lag

Båda organisationerna håller sina årliga konferenser/kongresser i juli.


Det är möjligt att det finns fler organisationer inom den engelskspråkiga romancesfären som jag inte känner till. Och vilka organisationer som finns i andra delar av världen, för romanceförfattare inom andra språkgrupper, det har jag ingen aning om.



Här i Sverige ligger vi litet efter den engelskspråkiga romancesfären. Men i början av 2018 grundades Romanceakademin. Ett första steg på en väg som kan leda hur långt som helst - och som också gjort det för ovan nämnda organisationer.



I maj höll Romanceakademin sin första offentliga sammankomst - och vilken härlig upplevelse det var!




söndag 15 juli 2018

Romancenytt

Bara ett litet ett, för att berätta att jag nyligen upptäckt att Romanceakademin har lagt upp två nya sidor på sin sajt.

  • Dels en riktigt bra FAQ-sida med frågor och svar om romance, romancegenren, Romanceakademin, romance i Sverige såväl som i världen.
     
  • Och dels en event-sida, där Romanceakademins olika framträdanden presenteras.

Visst låter det bra?





lördag 14 juli 2018

Sabrina Jeffries – The Pleasures of Passion



Kategori: Historisk romance
Titel: The Pleasures of Passion
Ingår i: Sinful Suitors, 4:e boken
Författare: Sabrina Jeffries,
amerikansk
romanceförfattare

Klass: Engelsk romance
Språk: Engelska 
Utgivningsår: 2017
Epok: 1820-tal


Sabrina Jeffries, en New York Times bästsäljande romanceförfattare, skriver romance som kännetecknas av såväl humor som kvick och rapp dialog. The Pleasures of Passion är den fjärde boken i hennes senaste serie, Sinful Suitors.

Sabrinas Jeffries berättelser kretsar i många fall kring intrikata problem. Hennes flyhänt tecknade personer känns trovärdiga och levande och hennes dialoger flyger ofta av sidorna. Hennes sätt att angripa konventionella romanceelement har ofta originalitet och det finns en ledighet och drivkraft i hennes sätt att skriva som känns uppfriskande.

The Pleasures of Passion, den fjärde boken i serien Sinful Suitors, är Niall Lindsey, the Earl of Margrave, och Mrs Brilliana Trevors historia.





The Pleasures of Passion
(Baksidestext)

When Niall Lindsey, the Earl of Margrave, is forced to flee after killing a man in a duel, he expects his secret love, Brilliana Trevor, to go with him, or at the very least wait for him. To his shock, she does neither and sends him off with no promise for the future. Seven years and one pardon later, Niall returns to England disillusioned and cynical. And being blackmailed by the government into working with his former love to help catch a counterfeiter connected to her father doesn’t improve his mood any. But as his role as Brilliana’s fake fiancé brings his long-buried feelings to the surface once again, he wonders who is more dangerous—the counterfeiter or the woman rapidly stealing his heart.

Forced to marry another man after Niall was exiled, the now widowed Brilliana wants nothing to do with the reckless rogue who she believes abandoned her to a dreary, loveless life. So having to rely on him to save her father is the last thing she wants, much less trusts him with….But as their scheme strips away the lies and secrets of their shared past, can she let go of the old hurt and put her pride aside? Or will the pleasures of their renewed passion finally enable them both to rediscover love?




Om handlingen

Sju år tidigare var Brilliana Payne och Niall Lindsey huvudstupa förälskade, något som den gången var en hemlighet eftersom Brilliana bara var sjutton år och ännu inte hade debuterat i societeten. Det var också en relation som tog tvärt slut sedan Niall utkämpat en duell under oklara omständigheter och måste fly landet. Hans försök att övertyga Brilliana att följa med honom i exilen stupade på att hon måste ta hand om sin sjuka mor.

När Niall efter många år i exil benådats och återvänder till England blir han av myndigheterna pressad till att försöka avslöja en falskmyntare. Också Brilliana, som nu är änka, pressas till att hjälpa till eftersom hennes far tycks vara involverad.

Trots att vare sig Niall eller Brilliana vill ha någonting med varandra att göra måste de nu arbeta tillsammans – och inte hur som helst. För att Niall skall kunna vinna hennes fars förtroende måste de utge sig för att vara förlovade.

Brillianas brådstartade äktenskap, så snart efter att Niall var tvungen att fly landet, har alltid retat honom. Han ser henne som en kallhamrad lycksökerska. Brilliana å sin sida ser Niall som en vårdslös, hjärtlös odåga som hon kan tacka sin lyckliga stjärna för att hon undkommit.

Den nödtvungna närheten dem emellan leder dock till att de gamla känslorna väcks till liv. Och båda tvingas inse att saker och ting kanske inte är så som de vid första anblicken förefaller vara.

Och mitt i alltsammans måste bevisa Brillianas fars oskuld.

Eller skuld.



Mitt omdöme

The Pleasures of Passion är en charmig och underhållande romance. Nialls och Brillianas historia är på många sätt gripande och hjärtslitande. Men jag blir ändå inte så där riktigt gripen eller charmerad som jag vanligtvis brukar bli av en Sabrina Jeffries romance.

Och, frustrerande nog, så vet jag inte riktigt varför.Boken är inte illa skriven. Sabrina Jeffries böcker är, som jag nämnt ovan, alltid väl och rappt skrivna. Men av någon anledning griper den här boken inte tag i mig så som hennes böcker vanligtvis gör. Vi klickar helt enkelt inte, även om varje genomläsning varit roande och underhållande.

Boken känns på flera sätt som något av en mellanbok, och tyvärr litet beige. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det beror på. Kanske beror det på att jag tvivlar på att den boken skulle kunna stå på egna ben om man inte har läst hela serien innan. Intrigen känns för komplicerad i förhållande till vad som står på spel och utdelningen av det, jag kan inte förklara det bättre.

Kanske har jag också svårt att knyta an till Niall och Brilliana och sympatisera med dem som par, för mig känns kemin mellan dem tyvärr ganska ljummen. Sedan kretsar också en stor del av intrigen kring DET STORA MISSFÖRSTÅNDET - en trope som inte direkt hör till mina favoriter.

Kanske hade jag också för höga förväntningar på den här boken, vilket snarare ligger hos mig och inte hos författaren.

Tyvärr kommer allt detta, sammanlagt, ändå att dra ned betyget något. Men eftersom den fortfarande är väl skriven, blir fallet inte större än så här.


Min slutsats är att The Pleasures of Passion är en charmig och underhållande romance från en skicklig romanceförfattare, men att den dessvärre inte är en av mina favoritböcker av Sabrina Jeffries. 

Jag hoppas att den här boken kommer att fungera bättre för dig än den har gjort för mig.




Betyg: 6 hjärtan av 10
http://elisabetnielsen.blogspot.com/p/blog-page_78.html




(som har en annan betygsskala)





The Pleasures of Passion
finns att köpa hos bl a
Adlibris, Bokus och Amazon








http://elisabetnielsen.blogspot.se/p/romancetip.html


Tidigare romancerecensioner / tips om romantisk läsning:

2018

- Unforgiven, av Mary Balogh
- Indiscreet, av Mary Balogh
- The Duchess Deal, av Tessa Dare
- Allt eller inget, av Simona Ahrnstedt



Om du vill se äldre recensioner, bokpresentationer och boktips finns de under rubriken Romancerecensioner i högerkolumnen. Annars kan du finna dem här




fredag 13 juli 2018

Fredagen den 13:e. Typ.


När man vaknar till ett hysteriskt plongande nerifrån pendeltågsstationen så vet man att någonting är galet. Men så katten om man kunde föreställa sig att två så gott som nya pendeltågsstationer i centrala Stockholm tvingats stänga p g a rulltrappor som utsatts för onormalt slitage.

Alltså, det är inte mer än ett år sedan Stockholm City och Stockholm Odenplan invigdes. Och utrustning i rulltrappor, utrustning som skulle ha hållit rulltrappornas livstid ut, är allaredan utsliten.

Man undrar ju - vad fasen gick fel?


Men, som sagt, Stockholm Citys och Stockholm Odenplans pendeltågsstationer är nu stängda. På obestämd tid.

Vilket är ännu en begränsning i framkomligheten vad kollektivtrafiken beträffar i och omkring Stockholms city. Utöver de som beror på upprustningen av getingmidjan mellan Stockholms Södra och Stockholms Central, arbetena med att rusta upp gröna linjen vid Gullmarsplan och Skärmarbrink och arbetena mellan pendeltågsstationerna Stockholms City och Jakobsberg.

Än en gång undrar man - var det ingen som tänkte till att det kanske blev något spårarbete för mycket i och ikring Stockholm?

För som det nu är, är Stockholms city tämligen effektivt avskuret från åtkomst såväl norrifrån som söder ifrån.

 
Och frågan man inte kan ställa sig nog många gånger är:
Hur tusan kunde en så gott som ny rulltrappa rosta sönder och slitas ned på inte stort mer än ett år?



Så här lyriskt skrev jag om min först upplevelse av pendeltågsstation Stockholms City i augusti förra året. Den gången var allt så skimrande blankt och nytt som på bilden ovan.



För mig, som skulle till praktiken inne i Vasastan, innebar det att jag fick ta pendeln till Stockholms Södra och fyrans buss därifrån till Sankt Eriksplan. Det funkade, även om det blev litet längre att gå än det normalt brukar vara.




lördag 7 juli 2018

Ny romancerecension på gång

Jag försöker beta av recensionskön här på Romanceportalen så gott det går och även om det går sakta framåt är nu nästa romancerecension på gång. Den här gången är det den här boken som står på tur.


Jag vet dock i skrivande stund inte när den blir klar. 






onsdag 4 juli 2018

Alla prover såg rätt bra ut

I eftermiddag var det läkarbesök och förra veckans provtagning visade sig se riktigt bra ut - och det är ju alltid skönt att höra. Speciellt att njurvärdena var så normala som de var, trots att jag var tvungen att stoppa i mig några Ipren kring förra månadsskiftet. Jag tål av någon anledning inte Ipren och Ipren-kusinerna, de får njurvärdena att rusa i höjden, och jag brukar därför undvika dem.

Dessvärre hade jag fotsmärtor runt månadsskiftet maj/juni och mitt förråd av Alvedon tog slut innan jag vågade ge mig ut för att bunkra upp med fler tabletter. Så under ett par dagar fick jag ta till en överbliven karta med någon Ipren-kusin för att hjälpa till att dämpa smärtan.

Dessvärre har jag andra mediciner som i värsta fall kan skada njurarna när njurvärdena är så höga. Tidigare har jag fått instruktion från läkare att avstå från att ta dessa mediciner tills ett nytt prov visat att faran var över. Den här gången tog jag på eget bevåg bort dessa mediciner i mer än två veckor, så det är i alla fall skönt att höra att jag hanterat det tillräckligt försiktigt.


Jag är nu rustad med en uppsättning recept på de mediciner jag behöver mot diverse åkommor, däribland Alvedon mot fot- och knäsmärtor. Samt en remiss till fotvården - vilket mina stackars försummade tassar kommer att uppskatta. 




tisdag 3 juli 2018

Sju jäkla trappor igen!

Den här gången upp.

Ni kan säkert tänka er frustrationen och ilskan när man hör de förbaskade innerdörrarna (vikdörrar) i hissen gå flapp, flapp, flapp någonstans högre upp i trapphuset medan de förgäves försöker stängas.

Efter flera försök var det bara att inse. Hisseländet skulle inte komma på bättre tankar och komma ned.

Det enda att göra var att gå uppför trapporna. Eller kanske snarare steg för mödosamt steg hala mig uppför trapporna.

Att det osade svavel i trapphuset må under omständigheterna ursäktas.


Kan ni gissa var hissen stod och flappade?

Rätt gissat - sjunde våningen.

Var annars?


Det här är helt enkelt inte acceptabelt.
De där hissdörrarna är undermåliga.

Det är mindre än en månad sedan hissen vägrade komma upp eftersom dörrarna stod någonstans längre ned i trapphuset och flappade. Någonting som ledde till en inflammation i knät efter nedstigandet från sjunde våningen, steg för steg och fot för fot.

Jag hoppas innerligt att inflammationen i knät inte kommer tillbaka. En "Aow! Aow! Aow!"-session per månad är fullt tillräcklig.