Musik som inspirationskälla

Musik, kan på många sätt vara en källa till inspiration när man skriver. Men ibland är det själva musikvideon som utgör den verkliga inspirationskällan.

Den här musikvideon till Enyas "On My Way Home" har ända sedan jag började skriva på mitt huvudskrivprojekt 2012 utgjort en av de stora inspirationskällorna, för såväl en lång tågresa som den kvinnliga huvudpersonen gör (även om årstiden är fel) och den djupa vänskapen mellan henne och hennes yngre kusiner.

Det finns givetvis mer musik och fler musikvideos som inspirerar, det här är bara en av dem - låt vara en av de allra främsta. Den som fångar mycket av det mest väsentliga av känslan - och delvis även handlingen - i texten.

Den som leder mig rätt när jag skriver in mig i hörn och inte för mitt liv vet hur jag skall skriva mig ur dem igen.


Har ni någon favoritmusik som utgör en inspirationskälla?

Använder ni den i så fall i er skrivprocess?

Nytt år, nya prövningar

Inbillade jag mig möjligen att jag skulle ha reducerat risken för en ny gikt-attack genom att sänka urathalterna tillräckligt med en strikt purinfattig kost under en månad?

Nej, fullt så naiv var jag inte.

Men naivt nog så hoppades jag på en längre respit, på att den förebyggande medicinen skulle få mer tid på sig att verka och tillsammans med rätt sorts purinfattiga kost motverka anfallet. Hålla det på avstånd några veckor till, ge allt tid att samverka.

Men, nej då. Så enkelt var det inte. En sådan tur skulle jag inte ha.

Eller kort och gott - så enkelt skulle jag inte slippa undan.

Redan nyårsdagens kväll kom de första symptomen, med smärtor i höger fotled. Nu sitter det där, i höger lilltå - och ni fattar inte hur ont det kan göra i e skruttig lilltå!

Det har också satt sig i höger handled och i vissa knogar i höger hand.

Eftersom jag är högerhänt, så är det rent ut sagt skitjobbigt.

Gikt. Eww!

Till skrivande vänner - Må 2020 bli ett gott skrivår!