fredag 21 september 2018

Ni minns den romancerecensionen som var på gång?

Den är... hrm... fortfarande på gång.

Mitt försök att komma ikapp med recensionsskrivandet under hösten har det väl gått sådär med.

Först kom ett nagelbitarval - följt av Sveriges förmodligen längsta valvaka - emellan. Dessutom hade jag en förkylning som inte ville bryta ut i kroppen (utmattande). Inte blev det bättre när förkylningen omsider bröt ut (ännu mera utmattande). Och till råga på allt annat så är hjärnan just nu också 110% förkylningspantad.

Recensionen, som nu är i stort sett färdig, väntar i stort sett bara på att få en kortare del översatt till engelska för en recension på GoodReads.

Och för att göra en hygglig översättning så behöver jag en hjärna som är samarbetar och inte behöver knuffas uppför uppförsbackar. Annars går det garanterat käpprätt åt fanders.

Så, därför är den här romancerecensionen fortfarande på gång.




torsdag 20 september 2018

Man behöver inte ha feber

För att hjärnan skall bli pantad när man är förkyld, alltså. Det klarar ett duktigt litet förkylningsvirus så bra på egen hand, utan några temperaturstegringar. Det har den här förkylningen visat med all önskvärd tydlighet.

En förkyld hjärna är en korkad hjärna. Den finner vägar att komplicera de enklaste och mest självklara saker - och vad den gör med min förmåga att uttrycka mig i skrift skall vi inte tala om. Gah!!!

Just nu känns det som om jag skulle behöva tillkalla bärgningsbil för hjärnan.




onsdag 19 september 2018

Förkylningstider, förkylningstider...

Jaha, ja. Det är förkylningstider. Så som det alltid brukar vara några veckor efter skolstart och det att alla återvänt från sina semestrar och kollektivtrafiken har förvandlats till en resande kongress för förkylningsvirus.

Chansen att man skulle klara sig undan var väl i stort sett obefintlig. Har varit hemma sedan i måndags och någon tydligare förbättring är dessvärre ännu inte i sikte.

Varianten jag har fått tycks vara i stort sett feberfri, vilket givetvis är ett plus. Däremot hostar jag ibland så att det svartnar för ögonen (stort minus). Jäkligt stort minus.

Jag sörplar hostmedicin klunkvis och har fått ringa vårdcentralen för att förnya receptet eftersom den är på upphällningen (flaskan var påbörjad vid en tidigare förkylning).

Vad kan man säga annat än "Eww!!!" för förkylningar?

Prosit på er!


.

onsdag 12 september 2018

Gryningsreflektioner - en sammanfattning av valet 2018


Alla hänger med. Av någon anledning så gör de faktiskt det.

Hä gick åt helvete för i stort sett alla utom för V, KD och SD.

Löven vill begrava blockpolitiken.

Kristersson vill begrava regeringen Löven.

Åkesson låter mest som om han vill begrava alla som inte vill bilda regering med honom.



Valet 2018 i ett nötskal.
Ah, var det någon som sade: "Valnöt?"

Den här nöten, den lär bli svår att knäcka...




söndag 2 september 2018

Äntligen en romancerecension på gång

Det blev en trög start på romancerecenserandet det här året, och sedan dess har det blivit litet glest. Det beror på en rad olika skäl och under sommaren har extremvärmen gjort sitt till för skjuta recensionsläsandet och recensionsskrivandet i sank.

Så jag ligger lååångt efter med recensionerna. Jag kommer att göra ett försök att arbeta mig ikapp under hösten. Först ut nu är i alla fall den här lilla pärlan..


Förhoppningsvis kommer recensionen upp någon gång senare under veckan.


lördag 1 september 2018

Barnsäkra förpackningar in absurdum

När inte ens två vuxna och någorlunda fingerfärdiga kvinnor lyckas bryta sig in i en förpackning med propplösare, då har det här med barnsäkra förpackningar gått för långt.

Och jag behövde verkligen propplösarlösningen där och då. Det hade kloggat igen i utrymmet under silen i vasken och vattnet samlades och steg och tog upp till en halvtimme att rinna ut.

Stillastående, ofräscht vatten som stod i direkt förbindelse med gugget under vaskens sil (som är en fast del av vasken och inte kan lyftas för att göra rent under den) var hämmande när det gällde effektiv diskning. Man hann kanske en tallrik, några glas och ett par bestick innan vasken var halvfylld med äckligt vatten.


Men åter till den barnsäkra (och därtill vuxensäkra) förpackningen. Fick vi upp den?

Nope. Efter trekvarts fruktlösa ansträngningar fick vi ge oss. Den barnsäkra förpackningen var barnsäker in absurdum. Den var garanterat inbrottssäker.

Vi skar upp den istället. Med följd att jag nu har två köksknivar och ett skärbräde som måste steriliseras innan jag vågar använda dem till något annat - och hällde upp innehållet i en tom glassförpackning (med något glappande lock). Som tur är finns det inga barn i min lägenhet, för som det nu är så står den nödlösningen i skåpet under diskbänken.


Det här med barnsäkra förpackningar har gått för långt om inte vuxna enkelt och utan problem kan öppna dem. När inte ens två vuxna och någorlunda fingerfärdiga kvinnor med gemensamma ansträngningar lyckas skruva upp ett barnsäkert lock, hur blir det då för äldre människor med olika former av ledverk eller muskelförsvagningar?

Jag förstår till fullo behovet av att skydda barn från giftiga eller frätande substanser. Men lock får inte bli så omöjliga att öppna att man står där med en obrukbar produkt som man kanske har betalat dyra pengar för.

En resonabelt barnsäker förslutning av förpackning - som även vuxna med vissa funktionsnedsättningar, som t ex svaga händer klarar av att öppna - är förmodligen en medelväg. Speciellt om förpackningen sedan, av omdömesgilla och ansvarskännande föräldrar, förvaras i ett låst skåp eller i en låsbar box i ett skåp.

För ytterst är barnens säkerhet föräldrarnas ansvar. Det får aldrig bli så att andra konsumenter hindras från att använda de produkter de behöver eftersom förpackningarna är inbrottssäkra.


Och hur gick det med proppen som stoppade upp vattnet i vasksilen?

Jo, tack, det löste sig.