lördag 23 juni 2018

Konkurrens kroppsdelar emellan

Mitt vänstra knä ("Aow! Aow! Aow!"-knät) älskar min huvudkudde, som därför i natt inte låg där den brukar - under mitt huvud - utan under mitt vänstra knä. Sedan, med den som stöd, sov jag som en utmattad hundvalp.

Och jag kan säga en sak - så gott har jag inte sovit sedan knät först började krångla!

Anledningen till denna oväntade konkurrens så omaka kroppsdelar emellan om en huvudkudde är den att kudden i fråga är mjuk som en hopsjunken sufflé. Därför är den efter alla år fortfarande i tjänst. Det är också den enda huvudkudde mitt huvud accepterar.

Det är också den enda stödkudde mitt inflammerade knä accepterar.


Det gick faktiskt att sova utan huvudkudden.

Men den är saknad. Hoppas knät fortsätter bättra på sig, så jag snart kan få tillbaka min favoritkudde där jag givetvis allra helst vill ha den.





tisdag 19 juni 2018

En uppdatering av läget

Vänster knä röntgades i går eftermiddag. Det fanns, som tur var, inga tydliga tecken på att någonting skulle vara rent fysiskt fel. Däremot har jag en inflammation i det. Och jag kan faktiskt själv känna temperaturskillnaderna där, om jag kupar handen om först höger knä och därefter om vänster knä. Vänster är definitivt ett par grader varmare.

När jag var på närakuten lindades också mitt knä, så nu känns det litet stabilare.

Det är dock det här med inflammationen som är det mest problematiska. Speciellt eftersom jag får negativa reaktioner på biverkningarna på alla de vanligaste antiinflammatoriska mediciner som t ex Ipren och Ipren-kusinerna. Någonting i dem (den läkemedelstekniska/medicinska termen flög tyvärr rakt igenom min hjärna utan att lämna något avtryck i teflonen) får mina njurvärden att rusa i höjden.

Och dessvärre finns det inga ”säkra” alternativ. Läkaren var också tveksam till att sätta in kortison, som dessvärre också har sina negativa biverkningar i sammanhanget. Så det enda som återstår är att vila och låta inflammationen värka ut av sig själv.

Så det är väl bäst att försöka göra så.


På den negativa sidan är att jag fortfarande inte kan sitta mer än kanske en halvtimme åt gången vid datorn innan jag måste resa mig och skifta sittplats. Inte heller går det särskilt bra att sitta i fåtöljen (periodvis med knät på min pilatesboll/fotpall) eftersom det också där är svårt att sitta i samma position i mycket mer än en halvtimme. Till råga på eländet är fortfarande smärtsamt att resa sig.

Grannarna får ursäkta vissa yl sessions. De är tyvärr ofrånkomliga.

På den positiva sida är dock att jag sov i närmare åtta välbehövliga timmar i natt. Alltid något.



måndag 18 juni 2018

Läget är fortfarande "Aow! Aow! Aow!"

Och jag har en tid på närakuten i eftermiddag för att se vad vi kan göra för att reda ut knäeländet. Jag måste också få en antiinflammatorisk medicin som a) fungerar och b) inte har biverkningar som är skadliga för min hälsa i andra avseenden.

I natt gick det inte att sova, så jäkla ont gjorde det. Och så omöjligt var det att finna en position som knät kunde tolererar i mer än tre minuter. Inte förr än ett stycke fram på småtimmarna, sedan jag letat fram en kudde som jag kunde dra in ett hörn av under knät för att avlasta och stabilisera det, lyckades jag somna.

Och ca fyra timmars sömn är inte nog.
Inte på långa vägar.




söndag 17 juni 2018

Ny romancerecension på gång

Nu är äntligen en ny romancerecension på gång. Också den här gången är det en historisk, engelsk romance som står i fokus.