söndag 24 juni 2018

Romancenytt

Jag hade tänkt försöka hålla mig bättre i takt med vad som sker i Romancesverige, men redan tre veckor efter mitt förra Romancenytt ligger jag efter. Ett tydligt tecken på att det nu börjar röra sig rejält på romancefronten här i Sverige - och det är ju inte helt fel!

Så, vad finns att förtälja? Vad har vi att se fram mot under sommaren?

Först en nyhet från månadsskiftet, som dock kommer först nästa år.

Kring månadsskiftet var det stor uppståndelse på Instagram när Heléne Holmström och Lovereads och Nordin Agencey meddelade att Heléne nu är Lovereads andra svenska romanceförfattare och att hennes nästa bok, en romance i advokatmiljö, kommer att komma ut på Lovereads våren 2019. Grattis Heléne!


När vi är ändå är inne på Lovereads utgivning under sommaren så kommer Helen Hoangs Kyssfaktorn kring månadsskiftet juni/juli.



I juli kommer Förälskad i trubbel, den andra delen i Sarah Titles serie om kärlek på bibliotek..




I mitten av augusti kommer så en nyskriven svensk romantisk feelgood-deckare, Söta, röda sommardrömmar, av Christoffer Holst. Jag har ännu inte hittat någon bild på omslaget där, återkommer i något senare Romancenytt när jag väl gjort det.

Men, hur som helst, visst ser det ut som om semesterläsningen är räddad?




Och när vi ändå är inne på Lovereads, romance och utgivning kan vi inte förbigå det här!

Kommer ni ihåg Simona Ahrnstedt fina lilla erotiska alla hjärtans dag-novell, Alla hjärtas mirakel, som Lovereads gav ut i tryckt format i samband med alla hjärtans dag och för övrigt enbart som e-bok och ljudbok?




Så här skriver Lovereads nu på Instagram:

"Nu söker vi nästa års alla hjärtans dag-novell med romancetema!
Skicka din novell till oss på info@lovereads.se senast den 30 september. Maxlängd 50 000 tecken."


Visst låser det lockande?

Blir ni frestade att försöka? Det är faktiskt inte utan att jag blir det, även om jag nog nästan avsvurit mig fler novelltävlingar (eftersom jag aldrig riktigt får till en bra novell). Mitt sista försök (då var formatet 12 000 tecken) exploderade (utan att huvudpersonerna ens hade hunnit träffas när jag passerade 12 000 tecken - även om deras möte närmade sig) och plötsligt satt jag där med lika otippat som oplanerat romanprojekt.

Men 50 000 tecken? Nu snackar vi! Nu är vi upp i den längd där jag faktiskt lyckats få till några någorlunda hyfsat läsbara alster.

Men eftersom det här är ett Romancenytt och inte ett Skrivdagboksinlägg så avrundar jag där.

Om ni är frestade och om ni känner er manade så dra fram anteckningsböckerna och börja planera. Eller sätt fingrarna mot tangentbordet, om det är det angreppssätt ni föredrar.

Och lycka till!




Och annars då?

Sofia Fritzsons andra bok, äventyret väntar, har översatts och kommer nu på danska. Någon gång under sensommaren/hösten, jag är inte säker på mer exakt när, är Sofia också aktuell med sin tredje bok i serien om systrarna - och det är ju någonting att se fram mot!


Elin Abrahamsson har skrivit en bok om romance, Enahanda läsning: En queer tolkning av romancegenren. Boken, som verkar mycket intressant, tar upp fördomarna mot romance och romancegenren samt den kritik som riktar sig mot den.


Boken finns att köpa hos bl a.Bokus.




Och det, var nog allt jag har att rapportera i denna upplagan av Romancenytt. Önskar alla bloggföljare en härlig sommar, med massor av romantisk läsning. Och strunta i alla fördomar mot genren, den kommer i regel från små personer med sköra egon som känner sig hotade av en genre som bejakar livet och kärleken och friheten - för att inte tala om lyckliga slut!

Det är nog egentligen rätt synd om dem, de kan inte ha mycket glädje i livet.






Beträffande kulturmän som beter sig och domderar







lördag 23 juni 2018

Konkurrens kroppsdelar emellan

Mitt vänstra knä ("Aow! Aow! Aow!"-knät) älskar min huvudkudde, som därför i natt inte låg där den brukar - under mitt huvud - utan under mitt vänstra knä. Sedan, med den som stöd, sov jag som en utmattad hundvalp.

Och jag kan säga en sak - så gott har jag inte sovit sedan knät först började krångla!

Anledningen till denna oväntade konkurrens så omaka kroppsdelar emellan om en huvudkudde är den att kudden i fråga är mjuk som en hopsjunken sufflé. Därför är den efter alla år fortfarande i tjänst. Det är också den enda huvudkudde mitt huvud accepterar.

Det är också den enda stödkudde mitt inflammerade knä accepterar.


Det gick faktiskt att sova utan huvudkudden.

Men den är saknad. Hoppas knät fortsätter bättra på sig, så jag snart kan få tillbaka min favoritkudde där jag givetvis allra helst vill ha den.





tisdag 19 juni 2018

En uppdatering av läget

Vänster knä röntgades i går eftermiddag. Det fanns, som tur var, inga tydliga tecken på att någonting skulle vara rent fysiskt fel. Däremot har jag en inflammation i det. Och jag kan faktiskt själv känna temperaturskillnaderna där, om jag kupar handen om först höger knä och därefter om vänster knä. Vänster är definitivt ett par grader varmare.

När jag var på närakuten lindades också mitt knä, så nu känns det litet stabilare.

Det är dock det här med inflammationen som är det mest problematiska. Speciellt eftersom jag får negativa reaktioner på biverkningarna på alla de vanligaste antiinflammatoriska mediciner som t ex Ipren och Ipren-kusinerna. Någonting i dem (den läkemedelstekniska/medicinska termen flög tyvärr rakt igenom min hjärna utan att lämna något avtryck i teflonen) får mina njurvärden att rusa i höjden.

Och dessvärre finns det inga ”säkra” alternativ. Läkaren var också tveksam till att sätta in kortison, som dessvärre också har sina negativa biverkningar i sammanhanget. Så det enda som återstår är att vila och låta inflammationen värka ut av sig själv.

Så det är väl bäst att försöka göra så.


På den negativa sidan är att jag fortfarande inte kan sitta mer än kanske en halvtimme åt gången vid datorn innan jag måste resa mig och skifta sittplats. Inte heller går det särskilt bra att sitta i fåtöljen (periodvis med knät på min pilatesboll/fotpall) eftersom det också där är svårt att sitta i samma position i mycket mer än en halvtimme. Till råga på eländet är fortfarande smärtsamt att resa sig.

Grannarna får ursäkta vissa yl sessions. De är tyvärr ofrånkomliga.

På den positiva sida är dock att jag sov i närmare åtta välbehövliga timmar i natt. Alltid något.