onsdag 30 november 2016

Skrivdagbok, 30 november

I dag har det inte blivit just någonting skrivit. Men sedan i helgen har jag i stort sett mening för mening och ord för ord byggt om de första sju sidorna i det nya andra kapitlet.

Jag har klippt in delar av scener från andra kapitel som känts för berättande - i värsta fall som informationsdumpning - där de befann sig. Stenhårt genomarbetade och omstrukturerade föll de, efter en del inledande motspänstighet, på plats som om de äntligen hittat hem.

Mitt nya andra kapitel vilar nu på en stabil grund. Som inte bara utgör grunden för andra kapitlet utan för resten av texten. Härifrån kommer jag att kunna arbeta vidare med texten enligt dessa nya riktlinjer med en känsla av att äntligen vara på väg åt rätt håll.

Känns rätt bra.



söndag 27 november 2016

Sabrina Jeffries – The Study of Seduction

När New York Times Bästsäljande romanceförfattaren Sabrina Jeffries skriver romance blir det romance som kännetecknas av såväl humor som kvick och rapp dialog. Sabrina Jeffries senaste bok, The Study of Seduction, är den andra delen i hennes nya serie, Sinful Suitors, som inleddes med The Art of Sinning.

Sabrina Jeffries är en stilsäker författare vars flyhänt tecknade personer känns trovärdiga och ovanligt levande. Intrigerna kretsar ofta kring intrikata problem och hennes sätt att angripa konventionella romanceelement är ofta uppfriskande. Sabrinas böcker är bräddfyllda av värme, humor och sensualitet så det är inte så förvånande att de är så älskade.

The Study of Seduction är Edwin Barlow, Earl of Blakenborough, och Lady Clarissa Lindseys historia. Edwin Barlow förekom i If the Viscount Falls och spelade en mer central roll i The Art of Sinning, där också Lady Clarissa förekom som en biperson.



Om The Study of Seduction
(Baksidestext)

When Edwin Barlow, the Earl of Blakeborough, agrees to help his best friend’s impetuous ward, Lady Clarissa Lindsey, in her time of need, he knows he’s in for trouble. He’s been hunting for someone to wed, and she’ll just get in the way. Although captivated by the whip-smart, free-spirited beauty, he fears she’d be all wrong as a wife … if she would even take such a gruff cynic for her husband. Too bad he wants nothing more than to have her for his own.

Clarissa has no intention of marrying anyone—not Edwin, whom she’s sure would be an overbearing husband, and certainly not the powerful French diplomat stalking her. But when matters escalate with the diplomat, she chooses Edwin’s gallant offer of a marriage between friends in hopes that it will deter her stalker. She expects nothing more than an amiable union, but their increasingly tempestuous kisses prove more than she bargained for. When her stalker’s vow to expose the lovers’ deepest secrets threatens to destroy their blossoming attraction, will their tenuous bond withstand public ruin, or will Edwin lose all that’s important to him to protect his bride?




The Study of Seduction

När Lady Clarissas kusin brådstörtat måste resa utomlands ber denne Edwin att eskortera hans kusin till olika tillställningar och evenemang inom societeten och därtill göra vad han kan för att hålla en efterhängsen friare – som tycks ha vissa problem att inse att hans allt mer närgångna uppvaktning inte är välkommen – på avstånd.

När Clarissa, som är en självständig och frihetsälskande kvinna, får höra detta blir hon ursinnig. Som om hon skulle behöva en surmulen och cynisk man som Edwin, som så uppenbart vantrivs i societeten, hängandes efter sig!

Men hon inser hur utsatt hennes situation skulle vara om hon skulle möta sin efterhängsne friare på något av societetens evenemang och böjer sig för det oundvikliga. Och Edwins beskydd visar sig snart inte bara vara angenämare än förväntat utan också nödvändigt, när den efterhängsne friaren – en högt uppsatt fransk diplomat – inte skyr några medel för att vinna henne. Vad hon dock inte vet är att detta beskydd hotar att stå Edwin dyrt.

För att korsa den franske diplomatens plan att kompromettera Clarissa för att tvinga henne att gifta sig med honom övertalar Edwin Clarissa att de skall utge sig för att vara förlovade. När den envise mannen framhärdar och synar deras charad har de bara ett val. De måste gifta sig.

Men såväl Clarissa som Edwin bär på hemligheter och smärtsamma minnen, som inte direkt bäddar för ett lyckligt och harmoniskt äktenskap. Clarissa går så långt så att hon ställer ett drastiskt villkor för att alls gå med på att gifta sig, ett villkor som chockar Edwin.



Mitt omdöme

Det här är en bok jag har svårt att ge ett omdöme om. Jag har läst boken tre gånger nu – en bok skall inte bli lidande för att jag råkar ha några dåliga dagar. Och varje gång har jag kommit till olika slutsatser.

Det är en bra bok, det är inte det. Den är välskriven – en Sabrina Jeffries är aldrig illa skriven. Och hennes sätt att ta sig an konventionella romanceelement är ofta överrumplande.

Stundtals har jag blivit frustrerad på huvudpersonerna, som går till vägs ände för att slippa tala med varandra. Stundtals har jag blivit frustrerad på Clarissas mor, som förefaller helt tom i huvudet. Men aldrig mer än för stunden. Sedan dras jag in i berättelsen igen.

Och när de respektive hemligheterna väl avslöjas för huvudpersonerna inser jag varför Sabrina Jeffries flyhänt tecknade personer känns så trovärdiga, så ovanligt levande.

The Study of Seduction är en intelligent bok med starka, komplicerade huvudpersoner och en intrig som vrider och vänder sig som ett levande väsen. Det är en komplex historia med mörka stråk och underströmmar. 

Sabrina Jeffries har inte gjort det lätt för sig, den här boken kräver verkligen sin läsare. Det är inte en bok för alla romanceläsare. I alla fall inte en bok som faller läsare ute efter lättsmält romance-fluff i smaken.



Betyg: 8 hjärtan av 10

http://elisabetnielsen.blogspot.se/p/blog-page_29.html



Omdöme utöver den ordinarie betygsskalan:
 
http://elisabetnielsen.blogspot.se/p/blog-page_29.html

Anledning:
Smärtsamma ämnen,
eventuell triggervarning


(som har en annan betygsskala)





The Study of Seduction
finns att köpa hos bl a
Adlibris, Bokus och Amazon








http://elisabetnielsen.blogspot.se/p/romancetip.html


Tidigare tips om romantisk läsning:

2016

- Duke of Sin, av Elizabeth Hoyt

Här ovan börjar Romanceportalens egen betygsskala gälla.

Tidigare recenserade böcker är ej betygssatta (och kommer, åtminstone
i dagsläget, inte heller att betygssättas retroaktivt).

- Marrying Winterborne, av Lisa Kleypas
- En enda risk, av Simona Ahrnstedt
- Only Beloved, av Mary Balogh
- Only A Kiss, av Mary Balogh
- The Art of Sinning, av Sabrina Jeffries
- Gloria, av Åsa Hellberg
- Cold-Hearted Rake, av Lisa Kleypas
- Four Nights with the Duke, av Eloisa James
- Lord Dashwood Missed Out, av Tessa Dare
- Sweetest Scoundrel, av Elizabeth Hoyt
- Daniel’s True Desire, av Grace Burrowes
- Tremaine’s True Love, av Grace Burrowes

2015

- Irresistible, av Mary Balogh
- Lady Maggie’s Secret Scandal, av Grace Burrowes
- Married To The Viscount, av Sabrina Jeffries
- When a Scot Ties the Knot, av Tessa Dare
- The Lady Risks All, av Stephanie Laurens
- Fool Me Twice, av Meredith Duran
- All in, av Simona Ahrnstedt (tips om kommande, översatt bok) 
- Lady Eve’s Indiscretion, av Grace Burrowes
- Lady Louisa’s Christmas Knight, av Grace Burrowes
- Dearest Rogue, av Elizabeth Hoyt
- Wed Him Before You Bed Him, av Sabrina Jeffries
- The Taming of Ryder Cavanaugh, av Stephanie Laurens
- And Then She Fell, av Stephanie Laurens
- Three Weeks With Lady X, av Eloisa James
- The Bargain, av Mary Jo Putney
- The Virtuoso, av Grace Burrowes
- The Soldier, av Grace Burrowes
- The Heir, av Grace Burrowes
- If the Viscount Falls, av Sabrina Jeffries
- How the Scoundrel Seduces, av Sabrina Jeffries
- The Temporary Wife, av Mary Balogh
- The Dangerous Lord, av Sabrina Jeffries
- The Duke’s Disaster, av Grace Burrowes
- This Duchess of Mine, av Eloisa James
- A Duke of Her Own, av Eloisa James
- A Lady Never Surrenders, av Sabrina Jeffries
- To Wed a Wild Lord, av Sabrina Jeffries
- How to Woo a Reluctant Lady, av Sabrina Jeffries   
- A Hellion in Her Bed, av Sabrina Jeffries 
- The truth About Lord Stonville, av Sabrina Jeffries
- The Hellions of Halstead Hall, av Sabrina Jeffries (introduktion till serien)
- Only a Promise, av Mary Balogh
- The Lady Most Likely, av Julia Quinn, Eloisa James, Connie Brockway
- En enda hemlighet, av Simona Ahrnstedt
- Only Enchanting, av Mary Balogh
- The Lady Most Willing, av Julia Quinn, Eloisa James, Connie Brockway
- Not So Innocent, av Laura Lee Guhrke
- To Catch an Heiress, av Julia Quinn
- Say Yes to the Marquess, av Tessa Dare
- By Winter's Light, av Stephanie Laurens

2014

- The Black Cobra Quartet, av Stephanie Laurens
- The Casebook of Barnaby Adair, av Stephanie Laurens
- David, av Grace Burrowes
- The Promise in a Kiss, av Stephanie Laurens
- Cynster-serien - Släkt och vänner, av Stephanie Laurens
- It Happened One Night och It Happened One Season, av Mary Balogh
- The Ideal Wife och A Precious Jewel, av Mary Balogh
- Ladyns hemliga brev / The Lady and the Laird, av Nicola Cornick
- How To Marry A Marquis, av Julia Quinn
- The Bastion Club Novels, av Stephanie Laurens
- Spindle Cove series, av Tessa Dare
- Twas the Night After Christmas, av Sabrina Jeffries
- Lady Whistledown-serien, av Julia Quinn m f
- En enda natt, av Simona Ahrnstedt
- The Captive Hearts Series, av Grace Burrowes
- The Perfect Lover, av Stephanie Laurens
- Gareth, av Grace Burrowes
- Cynster serien - Tvillingarna, av Stephanie Laurens
- Regency Christmas special, ett axplock av Mary Baloghs julskildringar
- Suddenly You, av Lisa Kleypas
- A Christmas promise, av Mary Balogh
- The Bedwyn Prequels, av Mary Balogh
- Wallflower series, av Lisa Kleypas
- The Duke's Men - de 2 första böckerna, av Sabrina Jeffries
- The Spymaster's Lady, av Joanna Bourne
- Minx, av Julia Quinn
- The Cynster-series - de 6 första böckerna, av Stephanie Laurens
- Romancing the Duke, av Tessa Dare
- The Survivors Club, av Mary Balogh
- Ethan, av Grace Burrowes
- Historisk, svensk romance, av Simona Ahrnstedt
- The Hathaways series, av Lisa Kleypas




fredag 25 november 2016

En vemodig romanceupptäckt

Jag upptäckte nu i kväll, när jag googlade på Svensk Romance, att jag kanske var så först ut med att bygga upp en sida på svenska om romance när jag 2013/2014 började bygga upp Romanceportalen.

Redan i januari 2011 hade någon - jag har dessvärre inte kunnat finna något namn bakom bloggen - startat en blogg med det läckra namnet Svensk romance.

Bloggen, som innehåller några intressanta inlägg, är dessvärre inte längre aktiv. Tyvärr höll bloggaren inte ut i mer än två månader, vilket är synd då detta var ett intressant initiativ. Men kanske var bloggen för tidigt ute, innan intresset för för romance hade funnit sitt fokus här i Sverige.

För oändligt mycket har hänt sedan 2011, när svensk romance låg i sin vagga, och i dag finns det en framväxande svensk romance community.med olika förgreningar - som tar plats och gör sig hörda och vägrar låta sig tystas av inkoftade kulturmuppars försök att nedvärdera vår favoritgenre - och intresset för svensk romance är på frammarsch.


En av dessa förgreningar är mitt eget bidrag till denna svenska romance community, Romanceportalen. Jag har under de senaste dagarna givit Romanceportalsdelen av min blogg/hemsida en fasadrenovering med nya, läckra vinjetter för att än tydligare urskilja de sidor som ingår i den sektionen. 
 
Och jag har lagt till en ny sida om just Svensk romance (därav ovan nämnda googling, för att se om sidan hade hittat upp på sökmotorerna).


Det känns litet vemodigt att jag inte hittade den här svenska bloggen om romance när mitt eget intresse för romance väcktes och jag sökte information på nätet och fann massor - på engelska. Men ingenting på svenska.

Kanske sökte jag den gången på fel begrepp? Och kanske hade det ändå inte spelat någon roll. När jag sökte efter information, förmodligen någon gång runt 2012/2013, hade denna blogg redan tystnat.


Men just detta att jag inte kunde finna någon relevant information om romance på svenska (utöver Simona Ahrnstedts blogg/hemsida, som vid denna tid var närmast en digital vallfartsort för min del) ledde i slutändan till att jag började bygga upp en romancesektion om mitt intresse för romance på min hemsida och länka upp artiklar om romance samt sajter och bloggar om romance - och med tiden också började tipsa om romantisk sommarläsning på min egen blogg.

Vilket med tiden svällde ut till Romanceportalen, med mängder av undersidor och regelrätta recensioner av romanceböcker.   

Vem det än var som i januari 2011 med optimism och engagemang startade en blogg om svensk romance så passerade vi kanske varandra med några år, någonstans längs tidslinjen, men jag instämmer helhjärtat i hennes - eller hans - slogan:  

"Mer romantik åt svenska folket!"


Vem du än är, vem du än var, så hoppas jag att du vet detta:

Jag har tagit upp stafettpinnen.



onsdag 23 november 2016

Ny sida för svensk romance!

Svensk romance har nu fått en egen sida här på Romanceportalen.

Sidan är visserligen, i vissa avseenden, fortfarande delvis under uppbyggnad men oaktat detta är ni varmt välkomna att besöka den.




fredag 18 november 2016

Skrivprocessen - First drafts


Det här är den enda grundregel man egentligen behöver följa om man vill skriva en bok. Det allra mest grundläggande, det man inte kan dagtinga med.


Tro mig. Jag, om någon, borde veta.

Det är nu över fyra år sedan jag började jobba med vad jag kallar min huvudtext och den är fortfarande inte ett komplett first draft. Men jag ger mig inte - den här texten skall bli färdig.

Och just nu, sedan jag börjat splitta mastodontmanuset på ca 870 sidor tillbaka till kapitelformat, flyter det på ganska bra.

Prologen har framgångsrikt avstyckats och bearbetats till en nivå jag är i alla fall hyfsat nöjd med och har förutsättningar att bearbeta vidare. Jag har nu rensat bort alla små referenser som, oaktat en massa redigeringar och omarbetningar, fortfarande pekade i den riktning jag, när jag började skriva, avsåg att texten skulle röra sig.

Sedan dess har jag också, lika framgångsrikt, avstyckat första kapitlet (som tidigare, före omstruktureringen i början av juni, var den ursprungliga prologen) och arbetat igenom det. Det har inte krävt lika genomgående bearbetningar som texten som i dag är prologen eftersom den är skriven efter det att jag omdefinierat texten vidare inriktning. Däremot behövdes en viss bearbetning till följd av förändringen från prolog till första kapitel.

Nu skall jag ge mig i kast med att avstycka andra kapitlet - det nya andra kapitlet - som jag påbörjat efter omstruktureringen av  texten. Och som är ett av huvudskälen till att det kändes absolut nödvändigt att splitta upp mastodontdokumentet i kapitelform.

Det är en komplicerad historia men i mastodontmanuset har jag två "andra kapitlet" - det ursprungliga andra kapitlet (som nu kommer att landa som typ fjärde eller femte kapitlet) och det påbörjade, nya andra kapitlet som sedan omstruktureringen behövs in innan den ursprungliga texten och som än så länge bara är påbörjat.


Som sagt, jag kämpar vidare.

En av dessa dagar SKALL jag ha ett färdigt first draft.


torsdag 17 november 2016

Äntligen är det tyst!

I natt fick brandlarmet spel och började pipa. Högljutt.

Nej, det brann inte. Varken i lägenheten eller i trapphuset (öppnade dörren och sniffade efter röklukt för säkerhets skull). Och det var inte brandlarmstjutet, det var ett högljutt pipande med ca en till två minuters mellanrum.

Det var med andra ord "jag har slut på batteri"-ylet.

Eftersom jag inte kunde göra någonting åt det själv tillbringade jag en sömnlös natt vid datorn eller i läsfåtöljen innan jag ringde felanmälan så snart bostadsbolagets växel öppnade vid sjutiden i morse. Strax efter fyra i eftermiddag kom bovärden och plockade ned den gamla (och tydligen något föråldrade modellen) och satte upp en ny brandvarnare.

Och nu är det alldeles underbart ljuvligt tyst.


Och gissa vem som kommer att sova gott i natt?


tisdag 15 november 2016

Det här lilla bokpaketet...

...anlände just.
 


Om bloggen blir litet tystare än vanligt de närmaste dagarna, vet ni varför!

Jag avser nämligen att göra så här och bara njuta.





Skrivprocessen – att forcera texten

Ibland, när det går alldeles extra trögt med skrivandet brukar jag säga mig själv att det beror på att processen i hjärnan inte är färdig än.

Att jag inte skriver, för ögonblicket, innebär inte alltid att skrivprocessen inte pågår någonstans djupt inne i hjärnvindlingarna. Att inte hjärnan arbetar frenetiskt med att lösa knutar och trassel och logiska vurpor i texten och komma på hur den istället skall flyta smidigt och motståndslöst för att främja textens vidare utveckling på bästa möjliga sätt.

Och om jag ändå skulle försöka tvinga ned mina tankar och idéer på tangentbordet innan den processen är färdig skulle det bli som om jag försökte laga en trerätters middag med en halvkaputt spis, resultatet skulle bli rätter bestående av halvråa eller vidbrända ingredienser.


Mitt råd är att du inte försöker forcera fram texten. Ibland är det helt enkelt bäst att vänta tills texten, författaren (och hjärnan) är mogen och redo för nästa steg i skrivprocessen. Och det sägs ju att den som väntar på någonting gott aldrig väntar förgäves.


måndag 14 november 2016

Skrivdagbok, 14 november

I går kväll splittade jag framgångsrikt av prologen till ett eget dokument. Effekten var omedelbar - och så här långt häpnadsväckande. Så här långt också odelat positiv.

När dokumentet reducerats till ca 7 sidor får jag en mycket bättre överblick över detaljerna. En överblick som gick förlorad i mastodontmanuset. I går kväll jobbade igenom ca tre fjärdedelar av texten och rensade den från allt som efter kursändringen pekade i fel riktning. Och allt som alltjämt var sååå hopplöst "Varning! Standardformulär 1A!"

Jag arbetade mig igenom texten och formligen slaktade vissa hopplöst svaga och utdaterade partier av den. Analyserade stycke för stycke för att se om det höll måttet för vad jag i dag accepterar som lägsta standard. Och om det ledde testen i rätt riktning. Om det var informationsdumpning.

Om texten var för mycket "tell" istället för "show".
Om jag hade fått Jennie rätt.

Det senare var kritiskt, Jennie bär mycket av historien på sina axlar.


Jag skrev om meningar i går kväll. Strök meningar. Skrev nya meningar. Stuvade om meningar. Vässade och skärpte texten, så det skulle motsvara de minimikrav jag ställer på den i dag.

Det här var ursprungligen den första scenen i det första kapitlet.(som jag skrev hösten 2012) och mycket har ändrats sedan dess - däribland mina förväntningar på mig själv som författare. Vad som var gott nog - åt mig - 2012 är inte alla gånger acceptabelt i dag.

I synnerhet inte som denna text nu skall tjänstgöra som prolog.


Jag hann jobba mig igenom kanske tre fjärdedelar av texten i går kväll, resten tog jag i morse. Nu väntar flera genomarbetningar, prologen skall upp till den nivå jag vill ha den på.


 
Jag har under många år, sedan slutet av 90-talet i alla fall, föredragit att arbeta i kapitelform när jag skriver så det här är något av en mental hemkomst för min del.

Jag kommer dock aldrig att ångra att jag i december i fjol ägnade så mycket tid och arbete åt att montera samman texten till ett superdokument och kodade upp det för att kunna navigera mellan kapitlen. Den gången var det denna helikoptervy över texten jag behövde. Översikten över de stora penseldragen i handlingen, över textens underliggande strukturer.

Den manövern gav så mycket resultat under vintern och våren när jag såg de stora flödena genom texten. Den löste upp knutar som blockerat texten och resulterade i i runda slängar 170 - 180 sidor ny text fördelade på flera nya kapitel. Den visade mig att inledningen inte längre höll måttet.

Och den resulterade i att jag nu skrivit de sista kapitlen - och epilogen. Och är så jäkla nöjd med dessa.




Nu har jag satt ramarna för texten, nu vet jag exakt vart jag är på väg. Nu kan jag gå vidare och kapitel för kapitel arbeta mot det målet. Men för att göra det behöver jag nu en annan sorts överblick.

Detaljöversikten. Intimiteten med att arbeta med varje kapitel för sig, ägna vart och ett av dem den uppmärksamhet och den omsorg de behöver. Den vässning och trimning de behöver, den putsning och polering som behövs för att de skall skina och skimra och locka en läsare att motståndslöst vilja förvilla sig allt djupare in i min värld och följa de slingrande stigarna till slutet.


Jag är tillbaka där jag började för fyra år sedan. Skillnaden är att den här gången vet jag, verkligen, vart jag är på väg. Och hur jag skall komma dit.


Kanske finns det en lärdom att dra här. Kanske är en metod att arbeta med texten inte alltid nog. Kanske behöver den under skrivprocessen i kritiska stunder skifta mellan olika metoder, beroende på vad som i detta skede bäst tillgodoser textens - och författarens - behov.

Jag säger inte att det är så.
Men det kan vara värt att tänka på. 



söndag 13 november 2016

Skrivdagbok, 13 november

I dag har jag tagit de första, stapplande stegen för att (inte fullt ett år efter att jag ansåg det absolut nödvändigt att slå ihop min huvudtext, som ditintills varit skriven i kapitel-dokument till ett mastodontmanus) bryta upp sagda mastodontmanus (om ohanterliga 871 sidor) till kapitel-dokument igen.


Wish me luck!
(jag lär behöva det...) 



fredag 11 november 2016

Bokbudgeten och Skatteverket

Tack vare Skatteverket, som ville ha en holians massa pengar - nåja, två och ett (men under rådande finansiella förhållanden hostar man inte upp två och ett hur som helst) - har min budget de senaste månaderna varit så åtstramad att det inte räcker att kalla det att dra åt svångremmen. Det har varit Viktoriansk korsettbudget.

Och bokbudgeten, som under det senaste året varit strikt ransonerad, har sedan augusti varit rent ut anorektisk. Den har i princip stått på 0:-.

Och om ni inte vet det så är hösten 2016 en höst när en holians massa fantastiska romanceförfattare valt att komma ut med nya, hett efterlängtade böcker. Den här bilden får illustrera min frustration och min glödande boklängtan.


Nu har Skatteverket, efter tre månaders snålande, gnidande och besparingar omsider sitt fått sitt. Jag landade t o m på några kronor plus - och jag loggade omgående in hos min ordinarie boklangare och beställde två efterlängtade böcker.



torsdag 10 november 2016

Skrivdagbok, 10 november

I december i fjol monterade jag samman hela min text, som ditintills varit skriven i kapitelform, till ett komplett - o m än ofullbordat - dokument i hopp om att finna var den textmässiga tågurspårningen låg. Jag länkade upp dokumentet (ibland är det en fördel att ha en bakgrund inom IT) så jag kunde navigera ungefär vart som helst i texten. Eller åtminstone till varje kapitels början och slut.

Det här hjälpte mig initialt att få överblick och komma igång med skrivandet under vintern och vårvintern. Texten rasslade som bara ur mig, scenerna formade sig själva i bakhuvudet och texten var i bästa sortens flow.

Under vårvintern skrev jag också slutet. De båda sista kapitlen, inklusive en prolog. Dels eftersom de här sekvenserna plötsligt rullade upp i min hjärna på bästa sändningstid - förlåt, skrivtid - och jag inte ville riskera att några av mina allra bästa idéer gick förlorade. Och dels som ett sätt att rama in texten och ge den en tydlig, väl definierad riktning: "Det är åt det här hållet vi skall!"

Men sedan tog det tvärstopp.


I början av sommaren kändes det som om jag behövde ändra kapitelstrukturen radikalt i början av texten. Efter en del velande hamnade patienten - förlåt, texten - på operationsbordet och några drastiska ingrepp genomfördes.

Sedan dess har texten (och författaren) varit konvalescenter efter detta traumatiska ingrepp och jag har inte vetat riktigt hur jag skulle gå vidare. Just nu, efter omstruktureringen, känns det som om jag inte får någon som helst överblick över texten i detta mastodontdokument. Och efter "operationen" fungera inte längre kodningen och länkningen så som ursprungligt planerat eftersom kapitlen inte bara skiftat följd utan också över lag skjutits framåt.


Efter att arbetat i 17 med administration och information på Televerket/Telia har jag utvecklat en stark förmåga att ta till mig, arbeta med och strukturera stora textmängder till begripliga och hanterbara dokument. Eller, kort sagt, bemästra informationskaos. Men:


  • Min huvudtext, också känd som Text 1, omfattar i skrivande stund 871 sidor - 871 arbetssidor.
  • Texten består av, också det i skrivande stund, 273 415 ord.
  • Eller 1 343 213 tecken. 


En del av detta är givetvis olika former av sid-, kapitel- och dokumentstruktur. Och en del av det är dubblett texter, som efterhand skall gallras bort när jag är säker på att jag har den version jag vill ha. Och ännu mera skall förhoppningsvis kunna bantas bort när jag väl har mitt första utkast färdigt.

Men under dessa omständigheter är det kanske förståeligt om jag för närvarande känner mig inte så litet överväldigad.

 
Tanken har väckts - kanske är det dags att, kapitel för kapitel, i takt med att jag bearbetar texten, bryta upp dokumentet och spara det i kapitelform på nytt? Finns det någon vits med att hålla fast vid en metod som var fullständigt rätt för ett år sedan, och som varit till stor hjälp fram till det att jag lade texten på operationsbordet, om den inte längre tillför någonting positivt till skrivprocessen utan snarare bromsar och försvårar den?

Eller ligger lösningen helt enkelt i att göra om och uppdatera kodningen och länkningen.


Jag vet inte.
Just nu vet jag varken ut eller in.



onsdag 9 november 2016

Perspektiv på snökaos

I landets nordligare delar ("Norrland! Norrland! Norrland!") brukar man litet nedlåtande fnysa när Stockholm får 30 centimeter snö och det blir sådant kaos i trafiken att staden blir mer eller mindre lamslagen. Där reserverar man begrepp som snökaos för snöfall på typ 3 meter.

Vad de dock missar är dock att det inte enbart handlar om mängden snö, utan om perspektiv och proportioner. Det handlar om mängden snö i relation till trafikmängden och mängden människor som skall transporteras kors och tvärs genom staden på väg till och från hem, skolor, arbetsplatser, sjukhus, etc.

Jag skulle vilja se i runda slängar en miljon människor passera kors och tvärs (på väg mellan ovan nämnda hem, skolor, arbetsplatser, sjukhus, etc) genom Kalix, Boden, Gällivare, Arvidsjaur, Sorsele, Lycksele eller Kiruna.

Dagligen. Med tyngdpunkt vid rusningstid.

Utan köer. Utan avkörningar. 
Utan trafikolyckor. Utan förseningar.

Utan halkolyckor och benbrott för fotgängare.


Sedan kan de göra en kvalificerad avvägning om huruvida 30 centimeter snö kan klassificeras som snökaos. Eller inte.



För er som gillar historisk romance

Hittade en rolig och litet annorlunda bloggpost på Heroes and Heartbreakers, A Ladies’ Guide to the Dangers of Riding in Carriages, som jag tror kommer att roa också andra som gillar att läsa historisk romance.



söndag 6 november 2016

Fall Back In Time

Jag har lärt mig att nu i helgen firas i romancesfären någonting som kallas Fall Back In Time, #FallBackInTime. D v s läsare och författare förenas och firar historisk romance.

Den dag som tycks vara den stora dagen för detta firande är den 5 november, men jag skall låta det vara osagt om det är datumet den 5:e eller den första helgen i november som gäller. Jag har också förstått att det eventuellt kan vara hela helgen som räknas, på vissa ställen kallas det Fall Back In Time-weekend.

Det handlar i alla fall om att det är höst ("Fall") och om historisk romance och om att man faller tillbaka i tiden. Och eftersom lejonparten av den romance jag själv läser och följaktligen tar upp här på Romanceportalen är just historisk romance måste detta naturligtvis uppmärksammas - vare sig det är exakt rätt dag eller inte.

Så här kommer nu litet inspiration till varför det är en god idé att tända några ljus, brygga en kopp te (eller kaffe, om man föredrar det), lägga upp fötterna och svepa en pläd omkring sig medan mörkret faller och vilsna snöflingor virvlar förbi fönstren och låta sig förföras av en riktigt bra historisk romance och helt enkelt Fall Back In Time.
















 









enjoy your
#FallBackInTime


 

fredag 4 november 2016

Nu har skatteverket fått sitt!

De senaste månaderna har jag verkligen fått kämpa för att se till att Skatteverket skulle få sitt. Litet drygt 2.100:- skulle de ha i år. Ingen  större summa kan man kanske tycka men när marginalerna är snäva, är det inte inte en summa man kan hosta upp hur som helst. Så sedan i augusti har jag levat på vad jag kallar en viktoriansk korsettbudget - det räckte inte alls med att dra åt svångremmen, här krävdes betydligt tuffare tag.

Den viktorianska korsettbudgeten ledde också till att bokbudgeten krympte från slimmad till anorektisk. Den har i princip stått på noll sedan slutet av augusti. Det var nu inte det allra bästa läget en höst när flera av ens favoritromanceförfattare utkommer med nya, ljuvliga, efterlängtade böcker.

  •     Do You Want to Start a Scandal, av Tessa Dare
  •     Someone to Love, av Mary Balogh
  •     The Danger of Desire, av Sabrina Jeffries
  •     Duke of Pleasure, av Elizabeth Hoyt
  •     Lord of the Privateers, av Stephanie Laurens

Alltså, Skatteverket, Skatteverket....
Er timing lämnade en del övrigt att önska.

Och till råga på eländet hade sista inbetalningsdag, något oväntat, tidigarelagts med nästan en hel månad jämfört med i fjol.


Men nu är det klart!

Efter flera delinbetalningar - som jag sade, två och ett hostar man inte upp hur som helst på ett bräde - är hela kvarskatten betald. Till sista öret - jag ligger faktiskt ett par kronor plus eftersom jag rundade av uppåt hellre än att riskera att det blev en stackars futtig krona för litet.


Det är klart. Det innebär också att det nu finns utrymme i budgeten (som fortfarande måste förbli viktoriansk korsettbudget november ut) för ett bokpaket. Och efter en snabb inloggning hos min ordinarie boklangare är nu två böcker beställda. Oh, ljuva lycka!

För vad är väl kulna höstkvällar utan varma, roliga, romantiska böcker?





torsdag 3 november 2016

"Mer mjölk än kastrull!"

Ni är man vet talesättet när man kokar mjölk? 
 
"Se upp så du inte får mer mjölk än kastrull!"

Om ni inte visste det, så gäller det även grädde/mjölk i ugnen (t ex i en potatisgratäng). Rätt vad det är, har man mer gratängvätska än gratängform - och det luktar fy pyton i köket.

Det här var andra gången det hände, och den här gången trodde jag att jag var på den säkra sidan - jag hade tagit en större form än förra gången och det var gott om utrymme i den upp till överkanten. Men ändå, just innan den var färdig satte den igång att bubbla över kanten.

För övrigt var gratängen på potatis och salladslök grymt god.
 
 
 

onsdag 2 november 2016

Om jag berättade

vad min huvudtext, den där som jag jobbat med sedan hösten 2012, har för arbetstitel (och eventuellt också en möjlig boktitel) skulle folk ana att jag skriver en samhällssatir eller en politisk thriller.

Ingendera är rätt.
Och ingenting kunde vara mer fel.

Och, nej, jag tänker inte berätta!

Inte än, i alla fall.



tisdag 1 november 2016

Ur led är tiden

Just nu är jag litet ur fas efter omställningen till normaltid/vintertid. I söndags morse vaknade halv fyra (och somnade efter en och halv timmes läsande om och sov till kvart i nio). I måndags morse vaknade jag strax efter fyra. När jag inte somnat om inom en halvtimme klev jag upp, annars hade jag varit helt förstörd när väckarklockan ringde. I morse hade jag sovmorgon till några minuter över fem.


Några dagar till, och vi har säkert framgångsrikt ställt om också Elisabet till normaltid.


Fast just nu, när vädret är gråruggigt, kulet, blött och blåsigt, överväger jag om det inte vore en god idé - en riktigt god idé - att gå i ide.