söndag 30 oktober 2016

Elizabeth Hoyt – Duke of Sin

New York Times bästsäljande romanceförfattaren Elizabeth Hoyt skriver glödande romance som utspelar sig i 1700-talets London. Duke of Sin, den senaste delen i hennes magnifika Maiden Lane Serie, utspelar sig i början av 1740-talet.

Elizabeth Hoyt är en förhållandevis ny bekantskap för mig, jag läste min första av hennes böcker för mindre än ett år sedan, men den – Dearest Rogue – gav mersmak och jag har sedan dess hunnit läsa nästan hela hennes helt ljuvliga Maiden Lane Serie. Och jag kan definitivt säga att Elizabeth Hoyt håller på att segla upp som en av mina favoritförfattare.

Maiden Lane Serien utspelar sig under den så kallade Georgianska tiden. England hade under 1700-talet och början av 1800-talet en rad kungar med namnet George, där av namnet. Den Georgianska tiden, åtminstone dess tidigare del, ger en stundtals betydligt mustigare och maktfullkomligare värld än den vi lärt känna i den något senare regency romance (som dock också den ingår i den mer omfattande Georgianska epoken) i början av 1800-talet.

Duke of Sin, som i princip tar vid där Sweetest Scoundrel slutade, är Bridget Crumbs och Valentine Napiers, Duke of Montgomery, berättelse och här får vi bland annat veta mer om Lords of Chaos som spelade en så dramatisk roll i Sweetest Scoundrel. Valentines far var på sin tid en av dess ledare och barndomens skräckupplevelser och psykisk terror är något som satt djupa spår hos såväl honom som hans halvsyster (Eve, från Sweetest Scoundrel).



Om Duke of Sin
(Baksidestext)

A man of sin
Devastatingly handsome. Vain. Unscrupulous. Valentine Napier, the Duke of Montgomery, is the man London whispers about in boudoirs and back alleys. A notorious rake and blackmailer, Montgomery has returned from exile, intent on seeking revenge on those who have wronged him. But what he finds in his own bedroom may lay waste to all his plans.

A woman of honor
Born a bastard, housekeeper Bridget Crumb is clever, bold, and fiercely loyal. When her aristocratic mother becomes the target of extortion, Bridget joins the Duke of Montgomery’s household to search for the incriminating evidence—and uncovers something far more dangerous.

A secret that threatens to destroy them both
Astonished by the deceptively prim—and surprisingly witty—domestic spy in his chambers, Montgomery is intrigued. And try as she might, Bridget can’t resist the slyly charming duke. Now as the two begin their treacherous game of cat and mouse, they soon realize that they both have secrets—and neither may be as nefarious—or as innocent—as they appear . . .




Duke of Sin

Valentine Napier, Duke of Montgomery, är slug, amoralisk och fullständigt skrupulös. Han är också förödande charmig. Och en hänsynslös maktmänniska och utpressare.

Uppväxten under faderns skräckvälde och slagskuggorna från den hemliga sammanslutningen av aristokrater fadern på sin tid ledde, Lords of Chaos, har satt djupa spår hos Valentine. Makt är hans allt övergripande drivkraft (han kan aldrig få nog makt för att känna sig säker) och för att uppnå och utöva den ägnar han sig åt såväl komplicerade intriger som utpressning. Han drar sig inte ens för att utpressa kungen för att bli återupptagen i societeten (som en tidigare, misslyckad intrig fått honom förvisad från).

Bridget är född utom äktenskapet, uppvuxen hos fosterföräldrar och tog redan i mycket unga år plats som tjänsteflicka. Sedan dess har hon arbetat sig upp inom tjänarhierarkin och har nu uppnått den respekterade (om än krävande och vanskliga) positionen som hushållerska i Duke of Montgomerys Londonresidens.

Bridget är en klipsk och orädd kvinna, med stark lojalitet – och integritet. Eftersom hennes biologiska mor är en av dem Valentine utpressar, tar Bridget tjänst hos honom för att finna de komprometterande breven – men får snart ännu en klient som hamnat i Valentines klor. Snart nog är Valentine och Bridget inbegripna i en riskabel katt-och-råtta lek, som inte blir ofarligare av att de är attraherade av varandra.

Eller av att Bridget, till sin förvåning, vinner Valentins förtroende. Och räddar hans liv. För Valentine har fiender. I mängder. Och någon av dem är beredd att döda honom.

Ingenting blir heller enklare av att Hugh Fitzroy, Duke of Kyle och kunglig oäkting, försöker intervenera å sin fars vägnar. Och i skuggorna lurar alltjämt Lords of Chaos.


Mitt omdöme:

En härlig bok! Men kanske inte en bok som faller alla i smaken. Duke of Sin är ett mörkt, romantiskt, smärtsamt, gripande läsäventyr och Elizabeth Hoyt är verkligen i sitt esse. Med Valentine har hon skapat en alldeles perfekt, amoralisk, skrupulös, excentrisk, oförutsägbar... skurk.

Som bara händelsevis råkar vara stilig, oemotståndligt charmig (när det passar honom) och fullständigt förvirrad och oförstående inför begrepp som rätt och fel.

Och i grunden förblir Valentine en skurk men ju mer man lär känna honom, desto mer hoppas man att han skall ta sig ur Lords of Chaos grepp.

I Bridget, som har den starka karaktär och den moraliska klarsyn Valentine saknar, finner han för första gången en moralisk kompass som kanske kan lära honom att leva ett civiliserat liv i ett civiliserat samhälle. Skurk eller inte, man kan inte hjälpa det – någonstans efter halva boken hejar man på Valentine.

Och Bridget?

Henne hejar man på från första stund!


Duke of Sin är nog en av de allra bästa böcker av Elizabeth Hoyt jag läst så här långt. Hon romantiserar inte sin skurk, det unika med den här boken är att hon faktiskt inte försöker göra honom till en hjälte. Hon visar honom, med alla hans fel och brister, och lämnar det upp till oss som läsare att acceptera honom sådan han är. Sådan han blivit. Eller inte.

"Never mistake me for the hero of this tale, for I am not and shall never be. I am the villain."

Som sagt, kanske inte en bok för alla.
Men definitivt för mig.



Betyg: 9 hjärtan av 10

http://elisabetnielsen.blogspot.se/p/blog-page_29.html



Omdöme utöver den ordinarie betygsskalan:
 
http://elisabetnielsen.blogspot.se/p/blog-page_29.html

Anledning:
Hjärtskärande
Smärtsamma ämnen,
eventuell triggervarning


(som har en annan betygsskala)





Duke of Sin
finns att köpa hos bl a
Adlibris, Bokus och Amazon








http://elisabetnielsen.blogspot.se/p/romancetip.html


Tidigare tips om romantisk läsning:

2016

- Marrying Winterborne, av Lisa Kleypas
- En enda risk, av Simona Ahrnstedt
- Only Beloved, av Mary Balogh
- Only A Kiss, av Mary Balogh
- The Art of Sinning, av Sabrina Jeffries
- Gloria, av Åsa Hellberg
- Cold-Hearted Rake, av Lisa Kleypas
- Four Nights with the Duke, av Eloisa James
- Lord Dashwood Missed Out, av Tessa Dare
- Sweetest Scoundrel, av Elizabeth Hoyt
- Daniel’s True Desire, av Grace Burrowes
- Tremaine’s True Love, av Grace Burrowes

2015

- Irresistible, av Mary Balogh
- Lady Maggie’s Secret Scandal, av Grace Burrowes
- Married To The Viscount, av Sabrina Jeffries
- When a Scot Ties the Knot, av Tessa Dare
- The Lady Risks All, av Stephanie Laurens
- Fool Me Twice, av Meredith Duran
- All in, av Simona Ahrnstedt (tips om kommande, översatt bok) 
- Lady Eve’s Indiscretion, av Grace Burrowes
- Lady Louisa’s Christmas Knight, av Grace Burrowes
- Dearest Rogue, av Elizabeth Hoyt
- Wed Him Before You Bed Him, av Sabrina Jeffries
- The Taming of Ryder Cavanaugh, av Stephanie Laurens
- And Then She Fell, av Stephanie Laurens
- Three Weeks With Lady X, av Eloisa James
- The Bargain, av Mary Jo Putney
- The Virtuoso, av Grace Burrowes
- The Soldier, av Grace Burrowes
- The Heir, av Grace Burrowes
- If the Viscount Falls, av Sabrina Jeffries
- How the Scoundrel Seduces, av Sabrina Jeffries
- The Temporary Wife, av Mary Balogh
- The Dangerous Lord, av Sabrina Jeffries
- The Duke’s Disaster, av Grace Burrowes
- This Duchess of Mine, av Eloisa James
- A Duke of Her Own, av Eloisa James
- A Lady Never Surrenders, av Sabrina Jeffries
- To Wed a Wild Lord, av Sabrina Jeffries
- How to Woo a Reluctant Lady, av Sabrina Jeffries   
- A Hellion in Her Bed, av Sabrina Jeffries 
- The truth About Lord Stonville, av Sabrina Jeffries
- The Hellions of Halstead Hall, av Sabrina Jeffries (introduktion till serien)
- Only a Promise, av Mary Balogh
- The Lady Most Likely, av Julia Quinn, Eloisa James, Connie Brockway
- En enda hemlighet, av Simona Ahrnstedt
- Only Enchanting, av Mary Balogh
- The Lady Most Willing, av Julia Quinn, Eloisa James, Connie Brockway
- Not So Innocent, av Laura Lee Guhrke
- To Catch an Heiress, av Julia Quinn
- Say Yes to the Marquess, av Tessa Dare
- By Winter's Light, av Stephanie Laurens

2014

- The Black Cobra Quartet, av Stephanie Laurens
- The Casebook of Barnaby Adair, av Stephanie Laurens
- David, av Grace Burrowes
- The Promise in a Kiss, av Stephanie Laurens
- Cynster-serien - Släkt och vänner, av Stephanie Laurens
- It Happened One Night och It Happened One Season, av Mary Balogh
- The Ideal Wife och A Precious Jewel, av Mary Balogh
- Ladyns hemliga brev / The Lady and the Laird, av Nicola Cornick
- How To Marry A Marquis, av Julia Quinn
- The Bastion Club Novels, av Stephanie Laurens
- Spindle Cove series, av Tessa Dare
- Twas the Night After Christmas, av Sabrina Jeffries
- Lady Whistledown-serien, av Julia Quinn m f
- En enda natt, av Simona Ahrnstedt
- The Captive Hearts Series, av Grace Burrowes
- The Perfect Lover, av Stephanie Laurens
- Gareth, av Grace Burrowes
- Cynster serien - Tvillingarna, av Stephanie Laurens
- Regency Christmas special, ett axplock av Mary Baloghs julskildringar
- Suddenly You, av Lisa Kleypas
- A Christmas promise, av Mary Balogh
- The Bedwyn Prequels, av Mary Balogh
- Wallflower series, av Lisa Kleypas
- The Duke's Men - de 2 första böckerna, av Sabrina Jeffries
- The Spymaster's Lady, av Joanna Bourne
- Minx, av Julia Quinn
- The Cynster-series - de 6 första böckerna, av Stephanie Laurens
- Romancing the Duke, av Tessa Dare
- The Survivors Club, av Mary Balogh
- Ethan, av Grace Burrowes
- Historisk, svensk romance, av Simona Ahrnstedt
- The Hathaways series, av Lisa Kleypas




lördag 29 oktober 2016

Några tankar om betygsskala/poängsystem

Något som jag tänkt närmast oavbrutet på den senaste veckan är hur en betygsskala / ett poängsystem för Romanceportalen skulle kunna se ut, rent grafiskt. Samt vad de olika nivåerna skulle innebära

Jag har fastnat för en tiogradig skala, vilket ger större flexibilitet, och eftersom det är romance jag recenserar kan väl ingenting passa bättre än hjärtan?

Så det kommer att bli en tiogradig skala, där 10 är absolut flawless. Alternativt så fullständigt jävla underbar att eventuella flaws blir fullständigt oväsentliga.

Betyget 10 skulle ytterst sällan utdelas, jag kan i skrivande stund bara tänka på en enda bok jag skulle ge en tia. Kanske inte för att den är absolut felfri. Utan för hur djupt den påverkat mig.

Möjligen två. Kanske, kanske tre.

Däremot finns det flera böcker som förtjänar/hade förtjänat nior.

Ja, hade förtjänat. Betygssystemet kommer att införas i och med nästa bokrecension men jag har, i skrivande stund, beslutat att inte betygssätta bakåt i listan över recenserade böcker. Det vore svårt att sätta ett betyg efter flera månader - eller kanske rent av år - utan att läsa om boken.



Sedan är det den grafiska utformningen av betygsskalan/poängsystemet och de olika nivåerna i betygsskalan. Ungefär så här tänker jag mig Romanceportalens betygsskala/poängsystem:


Tyvärr, definitivt inte en bok i min smak. Upplevde den som en dålig investering och ett totalt slöseri med lästid som kunde ha använts betydligt bättre.

Tyvärr, den här boken funkade helt enkelt inte för mig. Upplevde den som ett slöseri med lästid som kunde ha använts bättre.


Den här boken funkade inte för mig.
Kanske funkar den för någon annan.


Hyfsat OK läsning för tidsfördriv när man har tråkigt, men hade hellre läst en intressantare bok Lämnar inget bestående intryck hos mig, kanske kan den roa någon annan.


OK läsning för tidsfördriv, vissa minnesvärda scener/personer, intrigen håller hyfsat och boken är inte illa skriven. Här och var glimmar en gnutta originalitet och/eller en egen berättarröst till.


OK, nu börjar det likna någonting!
Minnesvärda scener/personer, intrigen håller, boken är hyfsat välskriven och har viss originalitet. Om jag lästa andra böcker av den här författaren kan jag ibland också känna igen berättarrösten/stilen.


OK, nu börjar det verkligen likna någonting!
Minnesvärda scener/personer, personer man kan tycka om och sympatisera med, intrigen håller, boken är välskriven och har originalitet i idéer och användning av genrerelaterade tropes. Om jag lästa andra böcker av den här författaren kan jag oftast också känna igen en distinkt "röst".


En bok helt i min smak!
Minnesvärda scener/personer, personer man kan tycka om och sympatisera med, intrigen håller. Boken är välskriven och har originalitet i idéer och underliggande teman. Användning av genrerelaterade tropes bjuder ofta på oväntade tvists och överraskningar. Om jag lästa andra böcker av den här författaren kan jag känna igen en distinkt "röst". Författaren behärskar genren väl och även om boken är kanske inte helt flawless  bjuder den på ett några timmars härlig läsning.



Nästintill flawless, alternativt så fullständigt underbar att eventuella flaws blir oväsentliga. Kan enligt min mening vara en av författarens bästa böcker.



Absolut flawless!
Alternativt så fullständigt jävla underbar att eventuella flaws blir fullständigt oväsentliga.





Jag förbehåller mig också rätten att använda DNF (Did Not Finish) för eventuellt behov, om jag en sorglig dag stöter på en bok så oinspirerande att jag lägger den åt sidan utan att läsa ut den.

Överväger också att hålla betyget 0 i reserv, om det trist nog någon gång skulle behövas.



Jag kommer att lägga upp betygsskalan/poängsystemet som en undersida på Romanceportalen, så man alltid kan finna den för att definiera vad ett visst betyg representerar.



onsdag 26 oktober 2016

Kuddkriget

Jag är notorisk kuddvändare. En normal natt vänder jag kudden minst två gånger innan jag somnar. En bra natt en, en sämre natt tre.

Blir det fler kuddvändningar en natt är det lika bra att gå upp och sätta sig i fåtöljen och läsa en halvtimme eller så innan man gör ett nytt försöka sova, annars ligger man bara där och gör i ren frustration kåldolme av sängkläderna medan kudden roterar som en annan jä... propeller.

Det existerar faktiskt inte nätter helt utan kuddvändning eftersom den första kuddvändningen sker just som jag lagt mig, för att få en bra vinkel vid nacken och en bra position för huvudet. En bra natt hinner jag somna innan jag värmt kudden obehagligt varm och nedlegad.


För en del människor är det sängen i sig som är problemet när det gäller nyinvesteringar till sovrummet. I mitt fall är det snarare kuddar. Här om året investerade jag i en ny kudde, bara för att konstatera efter några veckor att den var för hög och för hård.

Jag hade (medan jag försökte sova på den) hela tiden en känsla av att jag höll på att rulla av den. Eller att jag fick sträcka min tämligen korta nacke alldeles för mycket för att finna en bekväm sovställning.

Istället sover jag nu på min gamla kudde, som är låg och mjuk nog att funka. Men som dessvärre mest av allt påminner om en sammansjunken sufflé när jag vaknar. Avtrycket efter huvudet reser sig inte med mindre än att jag skakar kudden.

Ny kudde behövs, men jag har varken råd eller lust att göra om samma misstag igen.



tisdag 25 oktober 2016

Höstens stora "Poff!" "Poff!" "Poff!"-konsert

har inletts. Hitintills är det faktiskt bara en lampa som gått. Men det är bara början. En annan visar tydliga tecken på motvilja mot att tändas och värmer upp och värmer upp och värmer upp innan den accepterar att den måste lysa, vare sig den vill eller inte.

Visserligen smäller dagens lampor inte av med samma ofrånkomliga regelbundenhet som på den tiden det handlade om glödlampor. Men eftersom många av dem byttes ut under hösten kvarstår traditionen och nu när höstmörkret tätnar och skymningarna faller allt tidigare - och lampor därmed tänds tidigare och är tända längre - poffar de ofelbart av.

Vissa saker, kommer man tydligen aldrig ifrån.



måndag 24 oktober 2016

Romancepoddens liveinspelade avsnitt

I lördags var jag iväg och lyssnade när Romancepodden spelade in ett avsnitt live i Rotundan i Stockholms Stadsbibliotek. Det blev en en kul och intressant upplevelse och här finns nu avsnittet att lyssna på.

Avsnitt 17: Meet me in the library when nobody’s looking


Litet mer ekon än vanligt, men i gengäld färre fniss. Jag funderade i ett tidigare inlägg om inte kvinnorna som driver podden var mer fokuserade än vanligt och att det skulle bli intressant att höra om man kunde höra skillnaden när avsnittet gick i sändning.

Det kan man.


Rapport från Klagomåla, Dysterträsk


Oinspirerande grådager, inte en glimt av solen. Finns den alls kvar ovanför dessa askgråa skyar? Livsandarna har bottenkänning. Kreativiteten har gått på grund. Optimismen har gått i landsflykt. Skrivandet känns som ett projekt på väg att spåra ur, som en tågurspårning.


Diagnos:
En överdos av grålulleväder.
Kan enbart kureras med en rejäl dos solsken och några klara höstdagar.


SMHI – kan ni leverera?
(över min del av Södertörn, alltså)



söndag 23 oktober 2016

Romancerecensioner på Romanceportalen


Jag har nu tipsat om olika romanceböcker på Romanceportaldelen av min blogg/hemsida sedan sommaren 2014. I början var det snarast tips om romantisk semesterläsning för stranden, balkongen eller hängmattan. Sedan dess har det vuxit, till recensioner i mer eller mindre full skala.

Boktipsens utformning har genomgått en milt sagt evolutionär utveckling sedan starten sommaren 2014. Detta skall inte ses som ett betyg på boken i fråga utan som ett led i min stilistiska/estetiska/strukturella utveckling som bloggare. Initialt presenterade jag t ex ofta en hel serie i ett inlägg. Det är något jag i dag ångrar, då det inte alla gånger gjorde de enskilda böckerna i serien full rättvisa gentemot böcker som ägnades ett eget inlägg.

Så här långt har jag inte haft något poäng- eller betygssystem för de böcker jag presenterar. Vilket, sedan jag hösten 2015 gick med i Goodreads och börjat göra recensioner där som jag sedan länkar in med html-kod i mina bokreferat/bokrecensioner/boktips här, är en sanning med modifikation.

Men jag har alltså inte haft något eget poäng- eller betygssystem. Inte heller har jag brytt mig om att tipsa om böcker jag inte haft något/någon som helst nöje/glädje/utbyte av att läsa. Alla böcker som presenteras här (och detsamma gäller för Goodreads) är som lägst hyfsat läsvärda – åtminstone enligt mig.

Ett betygssystem har känts - förmätet. Men när jag ändå får in Goodreads-betygen har jag den senaste tiden börjat fundera på om jag kanske inte borde införa något slags eget betygssystem för att grafiskt visa vad jag tycker om en bok?



Det är så svårt att sätta ett definitivt betyg på en bok, tycke och smak varierar – inte bara från person till person utan också mellan vilken sinnesstämning man själv befann sig i när man läste den. Det är därför jag läser en bok jag tänker recensera minst två gånger – och ibland fler än så. Ingen bok skall behöva bli lidande för att jag hade feber och förkylning. Eller en riktigt gråmulen novemberdepp.

Men tanken finns där nu. Ett eget betygssystem till recensionerna. Eller inte?

Jag är i valet och kvalet.



Och om jag inför ett slags betygssystem för mina romancerecensioner så skulle det i så fall börja gälla från och med nästa recension. Det finns inte en chans att jag skulle kunna gå tillbaka och betygsätta alla recensionerna ända tillbaka till 2014. Inte när recensionerna har genomgått det slags evolutionära utveckling de genomgått sedan starten.

Och då vore det inte heller rätt att gå ens en bok tillbaka och och betygssätta den. Fast kanske vore det rättvisast att vänta dryga två månader och införa betygssystemet vid årsskiftet?



 Sedan är det betygsskalan. Fem- eller tiogradig?

Jag skall vara ärlig och säga att ibland har jag fruktansvärt svårt med GoodReads femgradiga skala och får kämpa med att betygssätta en bok rättvist. Det låter kanske löjligt men så är det. Romancepodden har, har jag för mig, en tiogradig skala (och kämpar ändå med sina betygssättningar).


Så jag lutar nog åt en tiogradig skala, där 10 är absolut flawless alternativt så fullständigt jävla underbar att eventuella flaws blir fullständigt oväsentliga. Betyget 10 skulle ytterst sällan utdelas, jag kan i skrivande stund bara tänka på en enda bok jag skulle ge en tia. Kanske inte för att den är felfri. Utan för hur djupt den påverkat mig.

Hm. Möjligen två.
Kanske, kanske tre.


En tiogradig skala ger definitivt mer flexibilitet.
Alternativt fler möjligheter till velande, förvirring och beslutsångest.




Som sagt, jag är i valet och kvalet. Är ett betygssystem någonting ni saknar i romancerecensionerna här på Romanceportalen? Föredrar ni en fem- eller tiogradig betygsskala? Skall den börja gälla med nästa recension eller vid årsskiftet?

Synpunkter mottages tacksamt!


Och gärna snarast, jag har en ny romancerecension på gång!



Liveinspelningen av Romancepodden

Gårdagens liveinspelning av Romancepodden i Rotundan i Stadsbiblioteket var en intressant upplevelse. Fast jag höll på att inte komma längre än till T-centralen, där hissen ned till plattformen var avstängd. Den övre plattformen, alltså, där det inte finns någon nedåtgående rulltrappa. Och mina fötter har ännu inte hämtat sig tillräckligt efter det senaste årets muskelsmärtor för att gilla utförsgående i trappor överhövan. Men försök aldrig stå mellan en entusiastisk romanceläsare och intressanta samtal om romance!

Det var ett väl organiserat evenemang med ett läckert blad med tips på romanceböcker, ett urval av Stadsbibliotekets romanceböcker framställda för utlåning och snygga bokmärken från Romancepodden.

Fyra femtedelar av Romancepodden var på scenen, en medlem var frånvarande, och det blev ett intressant samtal. Tyvärr kom inte så många av mina i förhand inskickade frågor upp, kanske var de för många och kanske var de inskickade i senaste laget så de inte hade hunnit ta ställning till dem. Och hopplöst blyg som jag är, ställde jag inga frågor när publiken inbjöds att komma med frågor. Men mycket intressant ändå och jag ser fram emot att höra det här avsnittet när det läggs upp/publiseras/går i sändning (eller vad man nu kallar det) på podden.

Och jag undrar om det kanske inte var en nyttig upplevelse för kvinnorna som driver podden, för de kändes en aning mer fokuserade än vanligt. Det skall bli intressant att höra om man också kan höra skillnaden när avsnittet går i sändning.

Hoppas att det här blir ett årligt event. Synd bara att det var så få personer som kom - ni missade ett intressant event där, Romancesverige!



fredag 21 oktober 2016

Mina frågor till Romancepoddens liveinspelning

Det här är min frågor till Romancepoddens liveinspelning på Stadsbiblioteket på lördag. I alla fall så här långt, jag kanske kommer på flera innan dess - det här visade sig bli något av en ketchupeffekt!

  1. Vilka är era absoluta favoritromance och vad gör dem till det? Vilka scener, vilka karaktärer, vilken handling?

     
  2. Vilken bok skulle ni rekommendera till någon som aldrig läst romance men som är litet nyfiken på att pröva på genren, som en introduktion till romance?

     
  3. En flerpunkts-fråga om romance tropes.

    För någon vecka sedan fann jag en lista över vanliga romance tropes, sammanställd av författaren Mindy Klasky. Jag vet inte om den är heltäckande eller om några saknas, men det var den mest matnyttiga jag kunde finna när jag googlade. Är det några ni saknar? Några ni vill komplettera listan med?

    http://www.mindyklasky.com/.../for-writers/romance-tropes/

    Och har ni några favorit tropes, som skulle få er att köpa en bok av en för er helt okänd författare? Och några ABSOLUT INTE tropes som ni skulle gå omvägar om, även om det skulle vara en bok av en favoritförfattare?

     
  4. I ett av de senaste avsnitten talade ni om översatt romance. I de flesta fall slarvigt/okänsligt översatta böcker. Har ni funnit någon verkligt bra och väl översatt romance eller rekommenderar ni att man (om man kan) läser engelsk romance på originalspråket för en bättre upplevelse?

     
  5. Omslag. Jag har inge större problem med att läsa romance på pendeltåg, tunnelbana (och perronger, i väntan på dem). Folk får tycka vad de vill, mitt val av litteratur är mitt.

    Men vissa omslag är så Eew! att (oavsett hur bra boken än är) föredrar jag att läsa dem hemma i fåtöljen och har en annan, något diskretare romance som reslektyr. Andra omslag läser man kanske, under förutsättning att man sitter närmast fönstret och öppnar omslaget åt väggen till.

    Har ni några tankar om omslag? Någon gräns, typ ”nej, den här boken får stanna hemma!”

     
  6. Under 2016 har svensk romance, som länge bestått av Simona Ahrnstedt och hennes pionjärarbete för genren som helhet, börjat växa på bredden med flera nya röster. Jag har ännu inte hunnit läsa någon av dessa nya författare men det vore intressant att höra vad ni anser om kvaliteten på de nya böckerna/författarskapen? Vad förväntar ni er av dem i framtiden?

    Och vad tror ni 2017 kommer att för med sig när det gäller svenskskriven romance?

     
  7. Märker ni någon skillnad mellan svensk romance och engelskspråkig romance i fråga om ton, teman, tropes, etc?

    Och kan man tala om svensk romance som en helhet, eller spretar den (redan) i en rad olika riktningar?

     
  8. Hur ser ni på Margit Söderholms Hellesta-sviten? Skulle ni kalla den ett slags tidig, svensk romance eller romantisk släktkrönika eller svenska historiska romaner? Och har Hellesta-sviten någon plats i dagens svenska romance?

     
  9. Delar av den svenska kultureliten förefaller sorgligt okunnig när det gäller romance som genre (ni vet de utdaterade klyschorna, jag tänker inte repetera dem) och drar ofta fram genrens svagare böcker (i många fall böcker som inte åldrats med värdighet i takt med tidens gång) som avskräckande exempel.

    Så uppenbarligen är det inte de utan vi, som romanceläsare och romanceentusiaster, som är den verkliga auktoriteten när det gäller romance.

    Om man skulle sammanställa en Romance canon, med de kanske 50 - 100 bästa, mest välskrivna och högkvalitativa romanceböckerna (såväl engelska som svenska) och sticka i tassarna på kultureliten och säga "Läs de här böckerna innan ni uttalar er", vilka böcker borde i så fall ingå i den?

     
  10. Jag har läst Maya Rodales Dangerous books for girls. Finns det några bra fackböcker om romance som ni kan rekommendera?


Som sagt, rena ketchupeffekten!




torsdag 20 oktober 2016

Läxor man lär sig medan man skriver

Den 19 oktober 2012 skrev jag följande på Facebook:

"Text är som ett levande väsen, den har sin egen vilja och sina egna åsikter. Jag skulle just sätta igång med den sista delen - den färgstarka slutklämmen - på åttonde kapitlet när åttonde kapitlet informerade mig om att det minsann var färdigt och det jag tänkte börja skriva var inledningen till nionde kapitlet, så kunde jag vara så vänlig och sluta envisas. Min text talar till mig."


Det går inte en dag av skrivande utan att man lär sig någonting nytt. När man skrivit tillräckligt länge och tillräckligt mycket börjar texten kommunicera med en. Är man uppmärksam nog uppmärksam - och lyhörd - vet man att lyssna.

När texten har någonting att säga en, vill den oftast säga att man är fel ute. Eller att man inte tar ut svängarna tillräckligt. Eller att en av ens personer aldrig skulle säga den där lysande repliken (som man just håller på att knacka ned på tangentbordet). Eller göra det man ägnat hela dagen åt att fundera ut, eftersom det är helt okaraktäristiskt för dem..

Eller att man håller på att begå våld mot textens struktur. Eller logik.


Mitt råd är - lyssna till din text.
Ibland vet den mer än du gör.



onsdag 19 oktober 2016

Kalorimässigt är det här isberget som sänkte Titanic!

Till sist blev det, efter en del dribblande fram och tillbaka (ungefär tre veckor med krasslighet hit och dit), äntligen av. I dag lyckades Kerstin och jag sammanstråla till mitt försenade födelsedagsfika på Paus i Västerhaninge. Men nog var den här födelsedagstårtan (nå, bakelsen) väl värld att vänta på?

  En Budapeststubbe/rulle med hallon.
Kalorimässigt är det här isberget som sänkte Titanic.
Men sablar vad god den var!


Jag fick en stor, härlig tekopp som jag ser fram emot att inviga. Och en ask Mozartkulor att fortsätta festandet med. Skall dock försöka spara de senare till helgen. Tror faktiskt att jag har en chans att lyckas med det, den här bakelsen blev man rejält mätt på!

Tack finaste Kerstin!



måndag 17 oktober 2016

Tips om ett spännande romanceevenamnag!

Romance på Stockholms Stadsbibliotek!

På lördag kan man få vara med om ett spännande romanceevenamnag här i Stockholm, när Romancepodden spelar in ett poddavsnitt live i Rotundan i Stockholms Stadsbibliotek

Datum: 2016-10-22 

Tid: 15:00 - 16:30


Definitivt frestad!



En dag av väntan

Det har på många sätt varit en dag av väntan. Först fick jag vänta på vårdcentralen på att få göra en ögonbottenfotografering, vilket tog en timme mer än förväntat p g a av datastrul och datatekniker som måste tillkallas ända från St Eriks sjukhus inne i Stockholm. Sedan väntan på bussen, som givetvis gått precis innan jag hunnit ut till entrén.

Det mesta av den senare väntetiden tillbringades dock i cafeterian. Låt oss förbigå den väntan med tystnad, fast - ah! Det är väl lika bra att erkänna, det blev en kaloririk väntan.

Men jag svär mig fri, jag är oskyldig - jag behövde verkligen den där kakan och den där juicen vid det laget.


Sedan var det ut till bussen. Ut genom entrén, ut genom dörrarna, ut under det stora taköverhänget och - aj!

T o m detta bleka, oktobermulna dagsljus irriterar ögonen eftersom man efter dessa ögondoppar ser ut som en katt med mörkerseende. D v s med enorma pupiller med en tunn, blågrå irisring omkring den.

På med solglasögon.

Hm... bara det att den som går med solglasögon en mulen oktoberdag som denna väcker en viss uppmärksamhet - speciellt om man är en kort, kraftig medelålders kvinna i fleecejacka och med käpp på en förortsbuss.


En annan bieffekt - jag vet inte om den berodde på ögondropparna, på förstorade pupiller eller på solglasögonen eller en kombination därav - men höstfärgerna tycktes på något sätt bli än mer glödande än vanligt. Än mer intensiva. Än mer praktfulla.



Sedan dess har jag väntat på att pupillerna skall krympa tillbaka till normal storlek så ögonen inte är så känsliga för ljus.



söndag 16 oktober 2016

Mitt nya projekt för Romanceportalen!

Det har, som ni kanske märkt, verkligen börjat röra på sig på den svenska romancefronten under 2016 när nu svenskskriven romance växer på bredden. Så pass att man nu, med fog, kan tala om det Svenska Romanceundret.




Faktum är att svensk romance nu vuxit så pass att jag tror att det är dags att skapa en sida (eller möjligen en hel undersektion - nå det senare kanske blir en fråga för framtiden) om just svenskskriven romance, romancesverige och den stadigt växande svenska romance communityn. Det känns som om det ligger rätt i tiden, så det här får bli mitt nya projekt för Romanceportalen.




Tips på svenska bloggar och sajter (egna och andras) som (helt, delvis eller i alla fall i viss mån) handlar om romance, romanceböcker och romanceförfattare - och t o m om eget romanceskrivande - som ni anser jag borde ta upp här mottages tacksamt.



lördag 15 oktober 2016

Fyrkantsdrama - en komplicerad historia!

Jag har en tid grubblat över generationen innan i mitt senaste romanprojekt (novellen som exploderade och blev ett romanprojekt). Det blev snart nog uppenbart att den verkligt stora, emotionella konflikten - med emotionella trauman, svartsjuka, avundsjuka, besatthet och hämndlystnad - inte låg mellan huvudpersonerna (som har en helt annan typ av motsättningar att brottas med) utan hade fötts i föräldrageneration.

Alltså i den manlige huvudpersonens föräldrageneration, den kvinnliga huvudpersonens föräldrar är inte involverade i den här röran.

Efter en hel del grubblande och funderande kom jag fram till att det i min manlige huvudpersons föräldragenerationen fanns ett fyrkantsdrama. D v s två relaterade triangeldraman, som involverar 4 personer. Se nedan.




Man 1 och Kvinna 1 är den manlige huvudpersonens föräldrar. Som synes är det en ekvation som inte går ihop. Det kommer ofelbart att bli några krossade hjärtan.


I den version av bilden jag använder i mitt bakgrundshistoria och min synopsis är de olika namnen utskrivna, men så mycket tänker jag inte avslöja. Än. 



Fyrkantsdramer är kanske t o m ännu effektivare i romancesammanhang än enkla triangeldraman, de ger fler (skämt oavsiktligt) vinklar. De får en helt annan dynamik, och de kan ha olika teman och toner. Från det romantiskt komiska där kontraenheterna efter en serie förvirrade turer upptäcker att de inte alls hör samman så som de initialt trott, till det romantiskt ödesmättade och djupt tragiska.


Här är en annan version,
(som kan vara både komisk eller tragisk).



I min manlige huvudpersons fall blir föräldrarnas äktenskap trots allt initialt mycket lyckligt. Men fyrkatsdramat har bäddat för olösta konflikter och förbittring och bristen på försoning bäddar i sin tur för en serie eskalerande tragedier.


Det var först när jag funderat ut exakt hur det hela hängde samman som intrigen som snurrat runt i hjärnvindligarna började bli tydlig och övertygande. Innan dess var motivationen för vissa ganska omskakande händelser vare sig övertygande eller trovärdig.


Min manlige huvudperson och min kvinnliga huvudperson då?

Ah, det är en helt annan historia!




Intressant artikel på DN Kultur

Lotta Olsson har skrivit en intressant artikel på DN Kultur om begreppet kiosklitteratur och de böcker som brukar klassas som detta (bl a deckare, skräck, science fiction - och romance). Klart läsvärd.

I kioskböcker finns otämjd entusiasm




onsdag 12 oktober 2016

Romance tropes

Snubblade just över en informativ lista över vanliga romance tropes, sammanställd av författaren Mindy Klasky.

Hur komplett den är, det vet jag inte.

Saknar ni någon specifik trope?






lördag 8 oktober 2016

Lisa Kleypas – Marrying Winterborne

New York Times bästsäljande romanceförfattare Lisa Kleypas har med sin senaste serie, The Ravenels, återvänt till historisk romance. Marrying Winterborne är den andra boken i serien, som inleddes med Cold-Hearted Rake.

Lisa Kleypas hör till mina favoritförfattare, men Cold-Hearted Rake blev tyvärr inte – åtminstone inte initialt – någon större favorit. Den var för all del välskriven – en Lisa Kleypas romance är aldrig illa skriven – men möjligen förlorade Cold-Hearted Rake en del på att den också måste fungera som startsträcka för den nya romanceserien.

Jag var faktiskt mer engagerad i det sekundära paret; Lady Helen och Rhys Winterborne, än i huvudpersonerna och såg fram mot Marrying Winterborne med blandade förväntningar. Jag hoppades att Lisa Kleypas skulle leva upp till mina kanske allt för högt ställda förväntningar denna gång – och det gjorde hon med råge!

The Ravenels

Marrying Winterborne utspelar sig i det viktorianska England på 1870-talet, en tid när industrialismen är på frammarsch och de en gång så välmående lantegendomarna inte längre klarar av att gå med vinst. Det är en förändringarnas och möjligheternas tid – någonting Rhys Winterborne, son till en specerihandlare – vänt till sin fördel. Med utgångspunkt från sin fars specerihandel har han byggt upp Londons största och förnämsta varuhus och skapat sig en förmögenhet.

Men inte ens hans förmögenhet kan köpa Rhys den respekt han förtjänar från en aristokrati som dignar under skuldbördor. För det behöver han ett förnämligt äktenskap, med en kvinna från aristokratin.

Blyga, väluppfostrade Lady Helen Ravenel har de anor Rhys Winterborne saknar, och som hon kommer från en släkt på obestånd behöver hon göra ett fördelaktigt parti. Rhys är fast besluten att vinna henne, men redan från början går allt fel och förlovningen bryts.

Men bortom den blyga, väluppfostrade ladylika fasaden är Helen en kraft att räkna med. Hon söker upp Rhys, fast besluten att gifta sig med honom.



Om Marrying Winterborne
(baksidestext)


A ruthless tycoon
 
Savage ambition has brought common-born Rhys Winterborne vast wealth and success. In business and beyond, Rhys gets exactly what he wants. And from the moment he meets the shy, aristocratic Lady Helen Ravenel, he is determined to possess her. If he must take her virtue to ensure she marries him, so much the better...

A sheltered beauty

 
Helen has had little contact with the glittering, cynical world of London society. Yet Rhys's determined seduction awakens an intense mutual passion. Helen's gentle upbringing belies a stubborn conviction that only she can tame her unruly husband. As Rhys's enemies conspire against them, Helen must trust him with her darkest secret. The risks are unthinkable...the reward, a lifetime of incomparable bliss. And it all begins with...

Marrying Winterborne




Marrying Winterborne

Lady Helen har sökt upp Rhys Winterborne i syfte att rädda sin förlovning som brutits, mot hennes vilja, p g a ett missförstånd och beskäftiga släktingars ingripande. Olyckligtvis har brytningen, utan Helens förskyllan, skapat osämja mellan Rhys och hennes familj. Och Rhys stolthet har sårats. Han är inte benägen att tro henne. Eller lita på hennes uppriktighet.

Eller att hennes släktingar alls skulle tillåta att de gifter sig. Som villkor för att de skall återuppta förlovningen kräver han att hon skall gå till sängs med honom. Efter den första chocken inför det kravet chockerar Helen Rhys genom att acceptera hans ultimatum.

Efter några angenäma timmar återvänder Helen hem. Följande dag anländer Rhys för att anhålla om hennes hand igen (och om så krävs, för att få hennes familjs medgivande, avslöja att han ruinerat henne).

Trots upprörda känslor återupptas förlovningen. Men allt är inte frid och fröjd för det. Det finns okända faktorer, som varken Helen eller Rhys känner till, som hotar deras utsikter till ett lyckligt och harmoniskt äktenskap. Faktorer som lämnar dem sårbara när en av Rhys fiender planerar att använda Helen i en utstuderad intrig för att komma åt honom.


Mitt omdöme:
Det är ett nöje att konstatera att Lisa Kleypas i och med denna bok är tillbaka i toppform. Marrying Winterborne är en helt underbar bok, som helt och fullt lever upp till mina (högt ställda) förväntningar. Romansen mellan Helen och Rhys är såväl ömsint som alltuppslukande och passionerad. Med Helen och Rhys har Lisa Kleypas skapat ett par huvudpersoner som är lätta att älska och sympatisera med.



Recension av Marrying Winterborne på GoodReads,
(inflikad här med HTML-kod)


Marrying Winterborne (The Ravenels, #2)Marrying Winterborne by Lisa Kleypas

My rating: 5 of 5 stars


It is a pleasure to observe that Lisa Kleypas with this book is back in top form. Marrying Winterborne is a wonderful book, which fully lives up to my (high) expectations. The romance between Helen and Rhys is both tender, all-consuming and passionate and they are main characters that are easy to love and sympathize with.

There is a book review on Romanceportalen/(The Swedish Romance Portal).
http://elisabetnielsen.blogspot.se/20...

Sorry, only in Swedish!



View all my reviews





Marrying Winterborne
finns att köpa hos bl a
Adlibris, Bokus och Amazon








http://elisabetnielsen.blogspot.se/p/romancetip.html


Tidigare tips om romantisk läsning:

2016

- En enda risk, av Simona Ahrnstedt
- Only Beloved, av Mary Balogh
- Only A Kiss, av Mary Balogh
- The Art of Sinning, av Sabrina Jeffries
- Gloria, av Åsa Hellberg
- Cold-Hearted Rake, av Lisa Kleypas
- Four Nights with the Duke, av Eloisa James
- Lord Dashwood Missed Out, av Tessa Dare
- Sweetest Scoundrel, av Elizabeth Hoyt
- Daniel’s True Desire, av Grace Burrowes
- Tremaine’s True Love, av Grace Burrowes

2015

- Irresistible, av Mary Balogh
- Lady Maggie’s Secret Scandal, av Grace Burrowes
- Married To The Viscount, av Sabrina Jeffries
- When a Scot Ties the Knot, av Tessa Dare
- The Lady Risks All, av Stephanie Laurens
- Fool Me Twice, av Meredith Duran
- All in, av Simona Ahrnstedt (tips om kommande, översatt bok) 
- Lady Eve’s Indiscretion, av Grace Burrowes
- Lady Louisa’s Christmas Knight, av Grace Burrowes
- Dearest Rogue, av Elizabeth Hoyt
- Wed Him Before You Bed Him, av Sabrina Jeffries
- The Taming of Ryder Cavanaugh, av Stephanie Laurens
- And Then She Fell, av Stephanie Laurens
- Three Weeks With Lady X, av Eloisa James
- The Bargain, av Mary Jo Putney
- The Virtuoso, av Grace Burrowes
- The Soldier, av Grace Burrowes
- The Heir, av Grace Burrowes
- If the Viscount Falls, av Sabrina Jeffries
- How the Scoundrel Seduces, av Sabrina Jeffries
- The Temporary Wife, av Mary Balogh
- The Dangerous Lord, av Sabrina Jeffries
- The Duke’s Disaster, av Grace Burrowes
- This Duchess of Mine, av Eloisa James
- A Duke of Her Own, av Eloisa James
- A Lady Never Surrenders, av Sabrina Jeffries
- To Wed a Wild Lord, av Sabrina Jeffries
- How to Woo a Reluctant Lady, av Sabrina Jeffries   
- A Hellion in Her Bed, av Sabrina Jeffries 
- The truth About Lord Stonville, av Sabrina Jeffries
- The Hellions of Halstead Hall, av Sabrina Jeffries (introduktion till serien)
- Only a Promise, av Mary Balogh
- The Lady Most Likely, av Julia Quinn, Eloisa James, Connie Brockway
- En enda hemlighet, av Simona Ahrnstedt
- Only Enchanting, av Mary Balogh
- The Lady Most Willing, av Julia Quinn, Eloisa James, Connie Brockway
- Not So Innocent, av Laura Lee Guhrke
- To Catch an Heiress, av Julia Quinn
- Say Yes to the Marquess, av Tessa Dare
- By Winter's Light, av Stephanie Laurens

2014

- The Black Cobra Quartet, av Stephanie Laurens
- The Casebook of Barnaby Adair, av Stephanie Laurens
- David, av Grace Burrowes
- The Promise in a Kiss, av Stephanie Laurens
- Cynster-serien - Släkt och vänner, av Stephanie Laurens
- It Happened One Night och It Happened One Season, av Mary Balogh
- The Ideal Wife och A Precious Jewel, av Mary Balogh
- Ladyns hemliga brev / The Lady and the Laird, av Nicola Cornick
- How To Marry A Marquis, av Julia Quinn
- The Bastion Club Novels, av Stephanie Laurens
- Spindle Cove series, av Tessa Dare
- Twas the Night After Christmas, av Sabrina Jeffries
- Lady Whistledown-serien, av Julia Quinn m f
- En enda natt, av Simona Ahrnstedt
- The Captive Hearts Series, av Grace Burrowes
- The Perfect Lover, av Stephanie Laurens
- Gareth, av Grace Burrowes
- Cynster serien - Tvillingarna, av Stephanie Laurens
- Regency Christmas special, ett axplock av Mary Baloghs julskildringar
- Suddenly You, av Lisa Kleypas
- A Christmas promise, av Mary Balogh
- The Bedwyn Prequels, av Mary Balogh
- Wallflower series, av Lisa Kleypas
- The Duke's Men - de 2 första böckerna, av Sabrina Jeffries
- The Spymaster's Lady, av Joanna Bourne
- Minx, av Julia Quinn
- The Cynster-series - de 6 första böckerna, av Stephanie Laurens
- Romancing the Duke, av Tessa Dare
- The Survivors Club, av Mary Balogh
- Ethan, av Grace Burrowes
- Historisk, svensk romance, av Simona Ahrnstedt
- The Hathaways series, av Lisa Kleypas




Svensk romance på frammarsch!


Jag vill börja med att tipsa om en kort intervju som Romancepodden gjorde på Bokmässan med Sofia Fritzson, som just utkommit med sin nya bok - sin första romance - När drömmen slår in.

Det är verkligen roligt att se hur romancesverige växer, som ringarna på vattnet, och breddas och utvecklas.

Den här boken har hamnat på min top wish list hos GoodReads, d v s ett trettiotal böcker som jag verkligen, verkligen vill läsa (så snart som möjligt) och som kommer att köpas så snart min för tillfället anorektiska bokbudget tillåter. För vilken svensk romanceläsare vill inte läsa ny, svensk romance?

Andra nya, svenska romanceböcker som också hamnat på min top wish list hos GoodReads är Lina Forss Arvtagerskan och Samanta Olofsdotters Kärlek på öppet hav.





Om vi ser till 2016 som helhet är det ett märkesår för svensk romance, på samma sätt som 2010 var (när Simona Ahrnstedts Överenskommelser, som första romance skriven på svenska, utkom).

Under många år därefter dominerade Simona Ahrnstedt fullständigt svensk romance - hon inte bara stred för genren i ett veritabelt folkbildningsprojekt, hennes namn blev synonymt med svensk romance. Under sensommaren kom hennes senaste bok, En enda risk.



2016 blev inte bara året när Simona Ahrnstedt, som första svenska romanceförfattare översatt till engelska bröt sig in på den engelskspråkiga romancemarknaden (hur stort som helst!), det blev också året när svensk romance som helhet växte på bredden.




Svensk romance, 2016


2016 var också året när Romancepodden började sända, instagramkontot Romanceeverafter grundades av fem svenska kvinnor som älskar romance och nu kan man verkligen, med fog, tala om det svenska romanceundret!

2016 har också varit året när media verkligen börjat - ah, det finns alltjämt vissa mörka (och skrattretande) fläckar som romanceläsare förbigår med halvt hysteriska finissanfall (alternativt asgarv) över diverse inkoftade kulturmuppars gallspyende utbrott mot en genre som retar dem till vanvett - ta romance på allvar.


Har jag missat någonting som borde ha nämnts här?
Ber om ursäkt i så fall.


Någonting som jag nu verkligen ser fram emot är att se denna romancevåg skölja in över en skara kräsmagade kulturmän (kvarlevor från ett förgånget årtusende) med sunkig kvinnosyn och litterär moralpanik, som kommer att gå "Neeej! Inte mera jäkla romance!"


Lär er simma, gubbar!


Eller skaffa flytväst. Er omhuldade litterära högborg har likt Titanic gått på ett isberg och vänt aktern i vädret. Den här vågen kan inte stoppas. Romanceläsare Sverige runt kommer ut ur garderoben – förlåt, ur boudoiren, skall det givetvis vara – och ger en nedlåtande och fullständigt oförstående kulturelit fingret.