söndag 26 maj 2019

En medborgerlig plikt avklarad

Japp. Jag har med andra ord röstat i EU-valet.

Ja, ja, jag vet att jag väl borde säga att jag har utnyttjat min medborgerlig rättighet. Men som jag inte direkt brinner för någon speciell sakfråga eller har en ideologisk övertygelse utan mer en känsla av att "ungefär den här ritningen bör vi nog hålla rent generellt" så får jag nog snarast  se det som att jag gjort min plikt och röstat.

Jag undkom också ett rejält regnväder med mindre än tio minuters marginal.

Vackert så.

Val i Europa.



lördag 25 maj 2019

Har inte riktigt orkat med bloggandet under våren

Det har under vårvintern och våren blivit ganska långt mellan blogginläggen eftersom jag inte riktigt vare sig har orkat med bloggandet eller haft riktigt med tid för det under de senaste månaderna.


Våren har på många sätt som bara blixtrat förbi.


Nyss såg man de första vitsipporna.
Nu prunkar liljekonvaljer och syrener.

Blev det ens någon tid mellan hägg och syren i år?


På många andra sätt så har den här våren varit såväl lång som krävande, turbulent, oförutsägbar och instabil. För att inte tala om stressig. Det är det som har tagit all min kraft och all tid i anspråk. Vi får se hur det blir framöver.



lördag 18 maj 2019

Skrivdagbok, 18 maj 2019

Förra helgen så genomförde jag ett omfattande kirurgiskt ingrepp i texten och skapade tre kapitel av två existerande kapitel. De båda kapitlen hade dels blivit litet för långa i redigeringen, när jag hade fått fylla ut vissa partier som behövdes men som inte var tillräckligt intressanta och lämnade en känsla av "transportsträcka".

Båda kapitlen spretade dessutom.
Drog åt litet för många olika håll.

Det kändes litet som att vada genom knädjupt vatten, på en väldigt långgrund strand. Man gick och gick, utan att komma ur fläcken. 

Det känns generellt mycket bättre efter förra helgens kapiteloperation. De respektive kapitlen har fått en bättre struktur såväl som en bättre och tydligare framåtrörelse.

Eftersom de här kapitlen - femte och sjätte kapitlet, som nu har blivit femte och sjätte samt sjunde kapitlet - låg inbäddade ungefär mitt i den nya början som jag håller på att kämpa med till mitt huvudskrivprojekt så blev resultatet att alla följande kapitel har skjutits ett steg framåt. Det befintliga sjunde kapitlet blev i ett slag det åttonde,; det åttonde kapitlet blev det nionde - och så vidare.

Den nya början är nu elva kapitel lång, istället som tidigare tio.

Nu måste jag dock göra om redigeringsrundan av femte, sjätte och sjunde kapitlet igen eftersom mina anteckningar från redigeringsrundorna är baserade på hur kapitlen såg ut före omstruktureringen.


När jag skriver att kapitlen hade blivit för långa så har jag en tumregel om att mina kapitel bör vara mellan femton och tjugo arbetssidor för att ge en någorlunda behaglig och jämn läsrytm för en läsare.

Det är kanske inte kapitellängd eller en läsrytm som passar för alla men det är det slags dynamik i läsningen som jag trivs med när jag läser själv. Så så får det bli.

Hur gör ni när det gäller kapitellängd?
Har ni några tumregler?


Hur som helst, det ena av de ursprungliga kapitlen var tjugosex sidor långt och också det andra var med god marginal över tjugo - och inget av dem fungerade till 100% så som det var.

Manusoperationen var med andra ord oundviklig. Och, som tur är, så var den också framgångsrik. Såväl patienten som jag överlevde den, även om det var litet svettigt där ett tag.