Utblick från sjunde våningen

Ända sedan jag startade den här bloggen våren 2012 har den gått under namnet "Utblick från sjunde våningen". Namnet har varit en ganska bra beskrivning för den här bloggens syfte - den var min utsiktspunkt från vilken jag betraktade världen. Och namnet som sådant har tjänat bloggen väl genom åren.

Men en blogg är dynamisk, den växer och utvecklas åt håll man kanske inte räknat med från början och slutligen måste man ställa sig frågan om bloggen lever upp till sitt namn och om namnet alltjämt återspeglar bloggens innehåll. Och svaret är att bloggen utvecklats så till den grad att bloggen och dess namn inte riktigt drar åt samma håll längre. Speciellt inte som den den dessutom utvecklats till en hemsida som skall uppfylla flera olika intressens skiftande krav. Det är dags för ett namnbyte.

Men varför hade jag från början valt att kalla den den här bloggen "Utblick från sjunde våningen?"

Svaret är ganska enkelt - jag bor på sjunde våningen. Och när jag flyttade in var det en sak jag fäste mig särskilt vid. Eftersom mitt hus ligger i utkanten av bostadsområdet - om än centralt vid pendeltågsstationen, och byggnaderna i industriområdet på andra sidan järnvägen var betydligt lägre - var utsikten från sjunde våningen fri och vidsträckt. Sedd från balkongen, lutad mot balkongräcket, hade jag mer än än 180 grader obrutna horisont.

Jag vande mig fort vid utsikten - när jag flyttade in kunde jag se toppen av Globen - och sörjde varje gång den under åren som gått naggats i kanten av nybyggnation hög nog för att bryta min obrutna horisont.

Under många år kunde jag följa solnedgången under hela dess bana, från vintersolståndet i sydväst till sommarsolståndet i nordväst och tillbaka igen. Det gav en känsla av kontinuitet och harmoni jag saknar i dag, sedan man byggt ett litet högre hus i industriområdet som når just så högt över horisonten att den censurerar ett frustrerande rejält parti av sydvästra horisonten.

Så därför Utblick från sjunde våningen.

Här skulle min horisont alltid vara fri.

Jag får väl erkänna att jag verkligen gillat namnet. Det gav visioner av frihet och vidsträckt sikt och klarhet. Och jag kommer att sakna det, det stickar jag inte under stol med. 

Men bloggen har utvecklats och breddats och fått olika underkategorier som växt tills de dominerar bloggen. Som Romanceportalen - som är på väg att växa till en romancerelaterad blogg i sin egen rätt, med tillhörande sidor som tar upp olika aspekter av romance. Eller skrivsektionen, som också börjat dra iväg på allvar.

Namnet "Utblick från sjunde våningen" har börjat kännas som en något för trång sko som inte passar riktigt längre. Särskilt inte sedan jag fått utöka beskrivningen av bloggen rejält. Eller kanske en högersko på en vänsterfot. Det funkar inte!

Exakt vad jag skall kalla bloggen hädanefter, det är jag inte helt säker på. Inledningsvis får den gå under enbart mitt eget namn men vi står inför en tid av experimenterande. Tills polletten en dag faller ned där den skall vara.