måndag 16 april 2018

En kaotisk hemfärd

I dag blev hemresan milt sagt kaotisk - och därtill ett mästerprov i innovativt tänkande och improvisation på språng.

När jag kom till Odenplan med tunnelbanan och skulle ned till den djupare belägna pendeltågsstationen gick larmet. Rulltrappan jag var på väg ned i stannade - som tur var när den var nästan nere, så jag behövde inte ta några högre kliv innan jag nådde perrongnivån. Folk välde av pendeltågen, högtalarröster uppmanade oss att utrymma pendeltågsstationen - det hade inträffat ett tillbud.

Bara det, inte mer än så.

Litet bristfällig information, tycker jag. Man visste inte vad tusan som hade hänt. Hur brådskande det var att utrymma. Hade varit värdefullt att veta, jag gör för närvarande inte många knop i timmen.

Man skulle också följa personalens anvisningar.
Problemet med det, var att jag inte såg till någon personal alls.

Så jag zick-zackade mig in mellan stressade, evakuerande människor och fick en plats i den uppåtgående rulltrappan intill - bara för att upptäcka att att rulltrappan jag kommit ned med nu hade vänt och även den gick uppåt. Men, jag har nu en gång inte ögon i nacken.

Väl uppe på Mellanplanet igen tog jag vägen upp till tunnelbanan igen och eftersom ingen larmade om utrymning där uppe tog jag tunnelbanan mot Farsta Strand i hopp om att komma hem den vägen.

Men jag åkte inte hela vägen till Farsta Strand, vid Gullmarsplan kom jag på att jag kunde ta en av direktbussarna till Haninge. Och det gick galant!

Här hemma fick jag byta till en lokalbuss. Däremot åkte jag inte direktbussen ända till ändhållplatsen, utan steg av där områdets båda lokalbussar fortfarande kör parallellt innan de kör slutsträckorna på ömse sidor om förorten. På det viset skulle jag inte behöva vänta en halvtimme på bussen om den just hade gått.

Hur som helst, trots en kaotisk eftermiddag i kollektivtrafiken, var jag hemma litet över två timmar efter det att jag lämnat jobbet. Allt som krävdes var litet halsbrytande improvisationer och innovativt tänkande medan man var på språng.

Ah, förlåt, medan man linkade sig fram.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar