När nu rulltrapporna kommit igång blir det politisk kalabalik när ett parti kör en provocerande reklamkampanj i taket.
Följt av än mer kalabalik när vänsteranhängare under synnerligen irreguljära förhållanden klättrade upp på rulltrapporna i farten för att riva ned sagda reklamkampanj.
Farliga ställen, våra rulltrappor vid tunnelbanestationerna. Man får se upp var man sätter fötterna, så det är bäst man ser ned. I vanliga fall brukar man säga att folk skall se upp, men under reklamkampanjen borde man kanske ha uppmanat folk att se ned - vid risk att annars få upp frukosten. Eller lunchen.
Fast om man bara såg ned och aldrig såg upp och aldrig såg sig om, riskerade man att intet ont anandes få en mer entusiastisk än säkerhetsmedveten vänsterromantiker som trotsat såväl alla säkerhetsföreskrifter som tyngdlagen i sin iver att återställa politiskt korrekt status quo.
Ovan nämnda parti har fått den uppmärksamhet de förväntade sig, deras motståndare reagerade med indignation och handling och sociala medier exploderade.
Det är en sak. Men säkerhetsmänniskan inom mig är nog nästan mer upprörd över SLs uppenbara nonchalans inför sina kunders säkerhet. Rulltrapporna är bland de farligaste ställena på våra tunnelbanestioner redan som de är - så hur tusan tänkte man på SL? Hur tänkte man när man godkände en politiskt provokativ reklamkampanj som de borde ha insett skulle reta upp människor och väcka indignation i taket?
Varför blanda in politik i denna riskfyllda miljö och sätta kundernas säkerhet i fara?
Nej, skippa all reklam - såväl den politiska som den kommersiella - i taket och reservera istället den ytan för trafikinformation till kunderna. Det är mycket säkrare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar