Fall Back In Time

Jag har lärt mig att nu i helgen firas i romancesfären någonting som kallas Fall Back In Time, #FallBackInTime. D v s läsare och författare förenas och firar historisk romance.

Den dag som tycks vara den stora dagen för detta firande är den 5 november, men jag skall låta det vara osagt om det är datumet den 5:e eller den första helgen i november som gäller. Jag har också förstått att det eventuellt kan vara hela helgen som räknas, på vissa ställen kallas det Fall Back In Time-weekend.

Det handlar i alla fall om att det är höst ("Fall") och om historisk romance och om att man faller tillbaka i tiden. Och eftersom lejonparten av den romance jag själv läser och följaktligen tar upp här på Romanceportalen är just historisk romance måste detta naturligtvis uppmärksammas - vare sig det är exakt rätt dag eller inte.

Så här kommer nu litet inspiration till varför det är en god idé att tända några ljus, brygga en kopp te (eller kaffe, om man föredrar det), lägga upp fötterna och svepa en pläd omkring sig medan mörkret faller och vilsna snöflingor virvlar förbi fönstren och låta sig förföras av en riktigt bra historisk romance och helt enkelt Fall Back In Time.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

enjoy your

#FallBackInTime

 

Nu har skatteverket fått sitt!

De senaste månaderna har jag verkligen fått kämpa för att se till att Skatteverket skulle få sitt. Litet drygt 2.100:- skulle de ha i år. Ingen  större summa kan man kanske tycka men när marginalerna är snäva, är det inte inte en summa man kan hosta upp hur som helst. Så sedan i augusti har jag levat på vad jag kallar en viktoriansk korsettbudget - det räckte inte alls med att dra åt svångremmen, här krävdes betydligt tuffare tag.

Den viktorianska korsettbudgeten ledde också till att bokbudgeten krympte från slimmad till anorektisk. Den har i princip stått på noll sedan slutet av augusti. Det var nu inte det allra bästa läget en höst när flera av ens favoritromanceförfattare utkommer med nya, ljuvliga, efterlängtade böcker.

•     Do You Want to Start a Scandal, av Tessa Dare

•     Someone to Love, av Mary Balogh

•     The Danger of Desire, av Sabrina Jeffries

•     Duke of Pleasure, av Elizabeth Hoyt

•     Lord of the Privateers, av Stephanie Laurens

Alltså, Skatteverket, Skatteverket....
Er timing lämnade en del övrigt att önska.

Och till råga på eländet hade sista inbetalningsdag, något oväntat, tidigarelagts med nästan en hel månad jämfört med i fjol.


Men nu är det klart!

Efter flera delinbetalningar - som jag sade, två och ett hostar man inte upp hur som helst på ett bräde - är hela kvarskatten betald. Till sista öret - jag ligger faktiskt ett par kronor plus eftersom jag rundade av uppåt hellre än att riskera att det blev en stackars futtig krona för litet.


Det är klart. Det innebär också att det nu finns utrymme i budgeten (som fortfarande måste förbli viktoriansk korsettbudget november ut) för ett bokpaket. Och efter en snabb inloggning hos min ordinarie boklangare är nu två böcker beställda. Oh, ljuva lycka!

För vad är väl kulna höstkvällar utan varma, roliga, romantiska böcker?

"Mer mjölk än kastrull!"

Ni är man vet talesättet när man kokar mjölk? 

 

"Se upp så du inte får mer mjölk än kastrull!"

Om ni inte visste det, så gäller det även grädde/mjölk i ugnen (t ex i en potatisgratäng). Rätt vad det är, har man mer gratängvätska än gratängform - och det luktar fy pyton i köket.

Det här var andra gången det hände, och den här gången trodde jag att jag var på den säkra sidan - jag hade tagit en större form än förra gången och det var gott om utrymme i den upp till överkanten. Men ändå, just innan den var färdig satte den igång att bubbla över kanten.

För övrigt var gratängen på potatis och salladslök grymt god.

 

 

 

Om jag berättade

vad min huvudtext, den där som jag jobbat med sedan hösten 2012, har för arbetstitel (och eventuellt också en möjlig boktitel) skulle folk ana att jag skriver en samhällssatir eller en politisk thriller.

Ingendera är rätt.
Och ingenting kunde vara mer fel.

Och, nej, jag tänker inte berätta!

Inte än, i alla fall.

Ur led är tiden

Just nu är jag litet ur fas efter omställningen till normaltid/vintertid. I söndags morse vaknade halv fyra (och somnade efter en och halv timmes läsande om och sov till kvart i nio). I måndags morse vaknade jag strax efter fyra. När jag inte somnat om inom en halvtimme klev jag upp, annars hade jag varit helt förstörd när väckarklockan ringde. I morse hade jag sovmorgon till några minuter över fem.

Några dagar till, och vi har säkert framgångsrikt ställt om också Elisabet till normaltid.


Fast just nu, när vädret är gråruggigt, kulet, blött och blåsigt, överväger jag om det inte vore en god idé - en riktigt god idé - att gå i ide.