Margit Söderholm

 – de romantiska släktkrönikornas mästarinna

Under de senaste åren har Simona Ahrnstedt gjort romance het och trendig i Sverige och förtjänar mer än väl titeln Romancdrottning eftersom hon är en pionjär för genren i Sverige. Men hon är inte först ut att skriva romantiska, svenska romaner. Om man går längre tillbaka i tiden skrev Margit Söderholm under 40-, 50- och 60-talet Hellesta-sviten, en romantisk släktkrönika om den fiktiva adelssläkten Anckarberg.

Hellesta-sviten, som utspelar sig i svensk, sörmländsk herrgårdsmiljö under 1800-talet, med nedslag i Stockholms societetsliv, omfattar bland annat titlar som Jul på Hellesta, Sommar på Hellesta och Våren kommer till Tyrsta. Sviten följer den fiktiva adelssläkten Anckarberg under fyra generationer och kompletterades på 80-talet med ytterligare en bok, Flickorna Ankarberg, där den uppväxande fjärde generationen står i centrum.

Om böckerna i Hellesta-sviten verkligen kan klassas som renrasig romance är jag osäker på. Vissa av böckerna är definitivt romantiska kärlekshistorier, men kanske ligger tonvikten för sviten som helhet snarare på romantisk släktkrönika. Jag tror dock att Hellesta-sviten, som lästs och älskats av generationer men som kanske inte är lika känd för dagens läsare, skulle tilltala även inbitna romance-läsare.

Böckerna i Hellesta-sviten hörde till mina stora favoriter när jag var i tonåren och jag återvänder med glädje till dem än i dag. De är också en av inspirationskällorna till de böcker jag jobbar med just nu.


Hellesta-sviten

Grevinna
Grevinna handlar om unga Charlotte Ankarbergs olyckliga äktenskap med en betydligt äldre och förnämare make som konsekvent lämnar henne på landet medan han ägnar sig åt statsangelägenheter. Charlotte finner för en tid lyckan med en man av folket men konsekvenserna blir fruktansvärda.

Utspelar sig i början av 1800-talet.

Bröderna
Bröderna handlar om Charlotte Ankarbergs söner, Carl och Wilhelm (Will), och tar sin början när Wills äktenskap med den vackra och firade men bortskämda och vidlyftiga Julie håller på att falla i bitar.

Utspelar sig i slutet av 1820-talet.

Jul på Hellesta
I Jul på Hellesta samlar Will Ankarberg familjen på Hellesta för julfirandet. Också hans brorsöner, Jacques och Wilhelm Ankarberg, sällar sig till husets barn. Charlotte, Wilhelms äldsta dotter, konfronteras med obehagliga fakta rörande sin mor och Sophie, hennes halvsyster, dras allt djupare in i en romans med Fredrik - en ung man hennes far inte kan fördra. Och Emelie, en fattig men ambitiös ung släkting, prövar sin tjuskraft för att snärja Jacques.

Utspelar sig i vid mitten av 1800-talet. 

Sommar på Hellesta
Will Ankarberg på Hellesta sörjer sin hustru Annette, hans barn sörjer sin mor. När också en släkting dör låter han hennes dotter Eugénie, syster till Jacques Ankarbergs vackra men vidlyftiga hustru Emelie, komma till Hellesta som hushållselev. Något som alla som minns Emelies tid som hushållselev förfasar sig över. Men Eugénie är av ett helt annat virke än Emelie och går med energi och entusiasm in för sin uppgift. Snart nog är det Will som försöker övertala henne att slappna av och roa sig litet.

Utspelar sig i vid mitten av 1800-talet.

Våren kommer till Tyrsta
Unge Wilhelm Ankarberg är på väg hem till Sverige, driven av en önskan att fira jul på det mer eller mindre övergivna slottet Tyrsta. Till hans förvåning finner han såväl sin arrogante bror Jacques och dennes nyckfulla hustru Emelie som ett sällskap lättsinniga aristokrater på släktgodset - men inte mycket till den julstämning han längtat efter. Snart nog anar Wilhelm att allt inte står rätt till på Tyrsta, men hans misstankar och hans agerande leder till en brytning mellan bröderna och snart nog tvingas han lämna Tyrsta. I Stockholm träffar han den stillsamma, blyga Constance som snart nog upptar hans tankar.

Utspelar sig i vid mitten av 1800-talet.

Caroline
Caroline Ankarberg är dotter till Will Ankarberg på Hellesta. Hon är ett irrbloss - en orolig, grubblande, sökande själ som har svårt att inrätta sig inom de snäva ramar som gäller för en ung herrgårdsfröken. Inte heller känner hon sig hemma på Hellesta sedan hennes far gift om sig med den jämnåriga Eugénie. Carolines försök att forma sitt eget liv leder till återkommande konflikter med fadern. Det leder också till en oväntad - och opassande - relation.

Utspelar sig i vid mitten av 1800-talet.

Flickorna Ankarberg
I Flickorna Ankarberg, den kompletterande boken Margit Söderholm skrev på 80-talet, är handlingen koncentrerad till den uppväxande fjärde generationens unga Ankarbergare och det är Wilhelms och Constances döttrar som står i centrum. Vi får följa Eva och Charlotte Ankarberg genom glädje och hjärtesorg när de debuterar i societeten och finner sin väg i livet.

Utspelar sig på 1880-talet.


Moln över Hellesta, en roman från 1955 som utspelar sig i ett samtida 50-tal och som filmatiserades under samma namn 1956, brukar trots titeln i regel inte räknas in i sviten.

Margit Söderholm, (1905 - 1986), var en produktiv författare och var verksam under flera decennier. Hennes produktion omfattade utöver Hellesta-sviten också flera populära, romantiska romaner, däribland Prostmamsellen och Driver dagg, faller regn.

Men varför inleder jag med att skriva om Simona Ahrnstedt på en sida om Margit Söderholm?

Jag kan inte låta bli att se Margit Söderholm som något av en föregångare till det Simona Ahrnstedt gör för för kärleksromaner och romancelitteraturen i vår tid. Hon förde in litet romantik i läsarnas liv.







http://elisabetnielsen.blogspot.se/p/blog-page.html


6 kommentarer:

  1. Hej!
    Du missar hennes fantastiska serie om 1800-talets Hälsingland. Ingen traditionell romaner-miljö men ack så romantisk.
    Driver dagg faller regn, All jordens fröjd, Bärgad skörd och Livets krona. Liksom den fristående Prostmamsellen. Mycket bra ��
    /Kattis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har läst ett par av dem, Kattis, de flesta dock för sådär en trettio år sedan så jag mindes dem inte så bra och hade ingen färsk relation till dem. Däremot har jag fem av böckerna i Hellesta-sviten i bokhyllan och dem har jag läst flera gånger om genom åren. Det var de som en gång i världen sporrade mig till att själv försöka skriva något slag historisk romantisk släktkrönika redan i slutet av sjuttiotalet. Ett projekt som dock snabbt stupade på att det snabbt visade sig att jag inte var något vidare på att skriva för hand eller på maskin. Jag behövde helt enkelt möjligheten att skriva på en dator och kunna stuva om texten som jag behagade tills allt föll på plats - och det var vidden tiden någonting som låg långt in framtiden för en privatperson.

      Så Hellesta-sviten har, som du kanske förstår, en speciell plats i mitt hjärta. Men jag skall leta fram mitt slitna gamla pocket-ex av Prostmamsellen (riktigt bra) och försöka presentera också den här.

      Radera
  2. Har läst alla mer än en gång. Älskar också Hellestaböckerna, men Bärgad skörd och Livets krona är de verkliga favoriterna. Den som blir sugen på att läsa Söderholm idag bör leta reda på äldre, oavkortade, versioner. I 70-talsutgåvan, som nog är vanligast, är de flesta böckerna förkortade, och det skiljer mycket mellan versionerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta av mina böcker, Prostmamsellen såväl som de flesta av mina Hellesta-böcker, är 80-talsutgåvor. Caroline (i Hellesta-serien) är t o m en 90-talsutgåva. Hoppas att de är de fullständiga versionerna, men de är hur som helst väldigt bra och högt älskade.

      Radera
  3. Detta är en mycket bra romanserie och kvalar absolut in i romancegenren. Jag har läst och läst om dem i många år nu.. En viktig detalj är, att flera av de senare utgåvorna är förkortade. Framför allt "Sommar på Hellesta" och "Caroline" förlorar något på det. Men är hur bra som helst i alla fall. Kan i Margit Söderholm-sammanhang ändå inte låta bli att slå ett slag för "Prostmamselln" som jag anser vara en av hennes bästa, kanske den bästa?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har en känsla av att jag har läst två olika upplagor av Caroline. Först en äldre upplaga, lånad från biblioteket, i tonåren och sedan kom över en upplaga från 90-talet. Den senare är en tunnare bok och jag har haft en känsla av att någonting saknas där. Håller med om att Prostmamselln är riktigt, riktigt bra.

      Radera