Det blev inga bokklappar i år

Jag brukar försöka unna mig själv en bok eller två till jul - för visst är det härligt att tända några ljus och kura ihop sig i fåtöljen och läsa när man har så många lediga dagar på sig?

Men bokbudgeten var något ansträngd och jag vågade inte beställa någonting från Bokus innan jag fått in pengarna och betalat räkningarna och visste vad jag hade att röra mig med. Och när jag väl fått in pengarna var vi så nära jul att jag inte hade lust att ge mig ut och trängas i julruschen dan före jul för att köpa mig själv en bok till jul.

Jag gillar inte att röra mig i city i den värsta julruschen, dagarna före jul. Inte att åka kollektivt genom stan heller de dagarna. Det går tillbaka till den här upplevelsen.


Däremot hoppades jag att jag kanske skulle få tag på en eller ett par böcker under mellandagsrean. Men i går - och var det inte infernaliskt, tröstlöst grå dag? Brr!

I dag är det i alla fall en smal strimma klar himmel i väster.
Smal. Men definitivt en förbättring.

Högre upp på himlen lovar revor i molntäcket att vi nog kommer att få se fler glimtar av blå himmel under förmiddagen.

Hur som helst, i går gjorde jag - vädret till trots - en en kort utfärd till stan. Ett av syftena med den utflykten var att få tag på en bok eller två, det andra var att köpa litet gott matbröd.

Jag återvände dock tomhänt när det gällde böcker från stan eftersom Pocketshop på Centralen, vare sig den på nedre planet längs Undergången eller den uppe på själva Centralplanet, inte hade de böcker jag hade tänkt mig. Och eftersom jag hade bespetsat mig någonting historiskt romantiskt var jag inte speciellt sugen på någonting annat.

Jag hade inte tid att gå hela vägen bort till Akademibokhandeln - och vädret i Stockholm i går inbjöd sannerligen inte till någon promenad.

Vi får se senare i veckan, jag måste ändå till Akademibokhandeln eftersom jag behöver registerflikar och en ny almanaka till 2018. Den modellen jag haft i år, som jag verkligen gillar, köpte jag på Akademibokhandeln och jag har inte hittat den någon annanstans tidigare i december.

Och Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan har fler böcker att välja på än de trots allt ganska små Pocketshoparna på Centralen. Då kanske det också slinker med en bok. Eller två.
 

Men hur gick det då med mitt andra ärende till stan?

Jo, då, jag kom hem med med en supergod leverpastejmacka från Vete-Katten på gatuplanet ovanför T-Centaralen/Nya pendeltågscentralen Stockholm City. Samt en påse med några goda surdegsfrallor, samma goda bröd som i mackan - jag åt den sista till frukost nu på morgonen. Och ett äppelknyte med vaniljkräm och äpple. Mums!

Omläsning pågår

Av olika skäl - bland annat smärta, sjukdom, bristande energi, prokrastinering och begränsad bokbudget - har det inte blivit fullt så många romancerecensioner 2017 som jag hade hoppats. Jag hade ambitiösa planer för december och hade planerat fem recensioner.

Det har blivit två.

Bristande energi.

Och en recension som verkligen satte sig på tvären och inte gick att få till. Men den är avklarad nu.


Däremot hoppas jag att kanske hinna få till ytterligare en recension i mellandagarna. Simona Ahrnstedts nya bok. Henne contemporary romance har en sådan tyngd och ett sådant socialt patos att jag ofta känner mig litet lätt knockad och behöver smälta dem ett tag och få litet distans innan jag kan läsa om dem - och därigenom också innan jag kan recensera dem.

Omläsning pågår.



Parallellt läser jag också om en faktabok om romance.


Jag har också hittat ännu en faktabok om romance och romancegenren som jag vill läsa, så snart bokbudgeten tillåter sådana extravaganser. Jag skall lägga till den på GoodReads, så jag har en påminnelse om den.

God Jul!

Japp, då var det dags igen. 

Ett år sedan sedan sist - tänk, vart tog det vägen?

Önskar alla vänner, bekanta och bloggläsare en riktigt God Jul!

Lisa Kleypas – Devil in Spring

Kategori: Historisk romance Titel: Devil i Spring Ingår i: The Ravenels, 3:e boken Författare: Lisa Kleypas, amerikansk romanceförfattare

Klass: Engelsk romance Språk: Engelska  Utgivningsår: 2017 Epok: Viktoriansk, (1870-tal)

Med sin senaste serie, The Ravenels, har New York Times bästsäljande romanceförfattare Lisa Kleypas gjort en lysande återkomst till historisk romance. Devil in Spring är den tredje boken i serien, som inleddes med Cold-Hearted Rake – och det är den definitivt bästa boken i serien så här långt.

Lisa Kleypas hör till mina favoritförfattare och hennes återkomst till historisk romance i och med The Ravenels serien efter ett antal contemporary romance har blivit ett kärt återseende. Kanske var mina förväntningar litet väl högt ställda när den första boken i serien kom ut. Den var initialt inte riktigt i min smak, även om den några genomläsningar senare – sedan jag lärt känna personerna bättre och vet hur de fungerar och kan läsa boken med bättre behållning – har mognat till något av en favorit.

The Ravenels serien utspelar sig i det viktorianska England på 1870-talet, en förändringarnas och möjligheternas tid – en tid när industrialismen är på frammarsch. Men det är också en prövningarnas tid, eftersom många av de en gång så välmående lantegendomarna inte längre klarar av att gå med vinst.

Med Devil in Spring har Lisa Kleypas än en gång levt upp till mina högt ställda förväntningar. Med råge. Detta är Lady Pandora Ravenels och Gabriel, Lord St. Vincents historia.

Och, ja, alla ni som känner igen titeln Lord St. Vincent från LisaKleypas Devil in Winter i The Wallflower serien – Gabriel är Sebastians och Evies son! Sedan Sebastian ärvt sin fars titel (Duke), har hans son i sin tur ärvt hans gamla titel.

Devil in Spring
(baksidestext)

An eccentric wallflower…

Most debutantes dream of finding a husband. Lady Pandora Ravenel has different plans. The ambitious young beauty would much rather stay at home and plot out her new board game business than take part in the London Season. But one night at a glittering society ball, she’s ensnared in a scandal with a wickedly handsome stranger.

A cynical rake…

After years of evading marital traps with ease, Gabriel, Lord St. Vincent, has finally been caught-by a rebellious girl who couldn’t be less suitable. In fact, she wants nothing to do with him. But Gabriel finds the high-spirited Pandora irresistible. He’ll do whatever it takes to possess her, even if their marriage of convenience turns out to be the devil’s own bargain.

A perilous plot…

After succumbing to Gabriel’s skilled and sensuous persuasion, Pandora agrees to become his bride. But soon she discovers that her entrepreneurial endeavors have accidentally involved her in a dangerous conspiracy – and only her husband can keep her safe. As Gabriel protects her from their unknown adversaries, they realize their devil’s bargain may just turn out to be a match made in heaven...



Om handlingen

När tvillingsystrarna Pandora och Cassandra Ravenel gör sin debut i Londonsocieteten står det snart klart att medan hennes syster passar in och har lätt få vänner, föredrar Pandora att sitta i ett hörn och hoppas på att snart få gå hem. Hon har helt andra planer för sin framtid än att gifta sig. Hon har designat ett brädspel som lovar att bli en stor succé och tänker bilda ett bolag för att producera det för att bli ekonomiskt självförsörjande.

Pandora har en benägenhet att försätta sig själv i knipor. När hon under ett försök att finna ett borttappat örhänge åt en väninna hamnar i en rejäl en kommer en ung man till hennes undsättning. Olyckligtvis blir de överraskade tillsammans – ensamma, i en avsides belägen byggnad, i en komprometterande situation – innan de lyckats lösa problemet.

Skandalen är ett faktum. Äktenskap är enda lösningen.

Men vare sig Pandora eller Gabriel, Lord St. Vincent, är särskilt trakterade av tanken på att behöva gifta sig trots att det finns en stark och växande attraktion dem emellan. Den impulsiva, oortodoxa Pandora, med sin djupt rotade motvilja mot att anpassa sig till societetens förväntningar, är totalt fel hustru för en man som en dag kommer att bli hertig. Vars hustru måste uppfylla många plikter – vid hovet, i societeten och på lantegendomarna.

Och Pandora tvärvägrar att ens överväga äktenskap. Det skulle slå hennes dröm om ett brädspelsbolag och ekonomiskt oberoende i spillror eftersom en kvinnas egendom tillfaller hennes make vid ett giftermål samtidigt som hon i princip upphör att existera i juridisk bemärkelse.

Under ett besök hos Gabriels släkt på släktgodset vid kusten försöker de vänja sig vid tanken. Gabriel försöker också komma underfund med hur Pandora skall kunna förvärkliga sina planer att designa och tillverka brädspel trots att äktenskap gör en kvinna i stor sett rättslös, vilket är ett av hennes främsta skäl till att avvisa tanken på giftermål. Samtidigt växer attraktionen dem emellan till nivåer så oanade och ohanterliga att de båda måste ompröva sina prioriteringar.

Längre än så kan jag nog inte beskriva handlingen, bortsett från (vilket antyds i baksidestexten) att Pandoras affärsintressen och impulsivitet samverkar till att dra in henne i en farlig situation.



Mitt omdöme

Lisa Kleypas är sannerligen i högform – det här är en härlig, ljuvlig och alldeles underbar bok!

Pandora och Gabriel är förmodligen ett av de mest omaka par man kan tänka sig. Hon är den ultimata panelhönan, debutanten utan något som helst intresse av societeten, som sitter av bal efter bal i ett hörn medan hon planerar sin framtid som affärskvinna. Hon finner upp alla upptänkliga ursäkter, hur löjliga de än låter, för att slippa dansa. Och hon har goda skäl att göra det.

Gabriel är gentleman ut i fingerspetsarna, societetens gunstling och rena svärmorsdrömmen, och rör sig som fisken i vattnet på societetens tillställningar. Möjligen är han litet uttråkad av att ständigt försöka leva upp till sina egna krav på perfektion hos sig själv. Möjligen är han litet skamsen över att ha en affär med en gift kvinna.

När Pandoras och Gabriels banor möts slår det verkligen gnistor. Vilket det fortsätter att göra boken igenom. De känns som ett sällsynt levande, rörande par och man hoppas så för deras skull att de skall finna en väg som passar dem båda. Också när man blir som mest frustrerad på Pandora.

Den första halvan av boken, kanske rent av de första två tredjedelarna av den, är en sannskyldig glädje att läsa.

Däremot känns det i alla fall för mig som om den möjligen svajar en liten aning på slutet. Som om Pandora i vissa sekvenser beskrivs som för barnslig – att hon är impulsiv är en sak. Att hon är ung och osäker i sin nya roll som en adelsmans hustru likaså. Men det känns i vissa sekvenser som om det drivs en liten, liten aning för långt.

Jag får tyvärr en känsla av att den stilsäkra charmen och magin från första delen av boken mot slutet, stundtals och i vissa scener, får ge vika för en serie komiska poänger som inte helt övertygar. Åtminstone inte mig, inte helt och fullt.

Slutet känns också en liten aning jäktat. Som om sidorna, all dramatik till trots och många obesvarade frågor, tog slut. Visserligen antyds det att den delen av historien kommer att fortsätta i nästa bok. Men det kan inte hjälpas, det stjälper tyvärr den här boken något.

Dessa svagheter har efter långt övervägande, tillsammans, kostat boken ett hjärta i betyg.

Men boken som helhet?

Ren magi!
Romance på sitt bästa.

I Devil in Spring är Lisa Kleypas verkligen i sitt esse. Hade bara slutet hållit samma underbart höga standard, hade den här boken varit en av de absolut bästa romance jag överhuvudtaget läst. Nu landar den istället som en av de bästa. Och det är i och för sig inte så dåligt det heller.

Betyg: 9 hjärtan av 10

Recension av Devil in Spring på GoodReads

(som har en annan betygsskala)

Fotnot:
Eftersom Lisa Kleypas är i färd med att bygga om sin webbsida har jag inte haft möjlighet att korsreferera boken till hennes webb, så som jag annars brukar göra när jag recenserar en bok. Jag skall försöka återvända och göra det när hennes sida väl är uppe och fungerar igen.

Devil in Spring
finns att köpa hos bl a
Adlibris, Bokus och Amazon











Tidigare romancerecensioner / tips om romantisk läsning:

2017

- När äventyret väntar, av Sofia Fritzson
- Sonjas andra chans, av Åsa Hellberg
- Will’s True Wish, av Grace Burrowes
- A Night to Surrender, av Tessa Dare
- Hemma där hjärtat väntar, av Sofia Ymén
- Duke of Pleasure, av Elizabeth Hoyt
- A Lady's Code of Misconduct, av Meredith Duran
- Hemligheter små, av Christina Schiller
- Someone to Hold, av Mary Balogh
- Someone to Love, av Mary Balogh
- Seven Minutes in Heaven, av Eloisa James
- Arvtagerskan, av Lina Forss
- The Danger of Desire, av Sabrina Jeffries
- När drömmen slår in, av Sofia Fritzson



Om du vill se äldre recensioner, bokpresentationer och boktips finns de under rubriken Romancerecensioner i högerkolumnen. Annars kan du finna dem den här vägen

Fortfarande olydig!

Ja, då, jag fortfarande extremt olydig i skrivandet. Jag arbetar alltjämt med en uppsättning spännande nyckelscener som en sen kväll tidigt i november poppade upp någonstans från djupet av mina hjärnvindlingar minuter innan jag somnade. Fix och färdiga, som skulpterad i kristall.

Med alla twists and turns i plotten och dialog på plats. Med huvudpersonerna lika levandegjorda och trovärdiga och påtagliga som om jag såg dem på film.

Som om alla dammluckor slagits upp på vid gavel och allt bara forsade fram.


Problemet?

Åh, bara det att de här scenerna hör hemma i det som en dag förhoppningsvis kommer att bli tredje boken i min serie.

Jag borde överhuvudtaget inte skriva någonting så här långt framme. Inte än. Men vad gör man när alla dammluckor slås upp på vid gavel och allt bara forsade fram, med lösningarna på olösliga problem fixade och färdiga?

Inbillar man sig verkligen att ”det där kommer jag ihåg…”.

Näpp!

Inte en chans.
Det gör man aldrig.


Och det blir så bra.

Det är långt mer än de skisser jag bestämde mig för att skriva ned. Det är faktiskt flera kapitel direkt på första utkastnivå. Möjligen på första eller andra bearbetningsnivå. Det kan fullt möjligt vara det bästa jag någonsin skrivit.

Och det ger mig en så mycket klarare och tydligare bild av var hela detta enorma projektet kommer att kunna landa. Om jag lyckas fortsätta att skriva på den här nivån.


Hur är det?

Chockar ni ibland er själva genom att plötsligt skriva på en nivå ni ditintills aldrig lyckats skriva på? Som om ni brutit igenom ett osynligt tak ni knappt ens anat funnits där?

Bättre än så kan jag inte beskriva det.