Mitt manus har spårat ur. I tunneln. Givetvis. Det gjorde det egentligen för länge sedan men situationen är svåröverskådad, hjälpinsatserna känns otillräckliga och inte tillräckligt väl organiserade eller effektiva nog att ge resultat. Med andra ord är det inte speciellt OK just nu.
Men i övrigt stämmer bildtexten rätt bra, eller vad säger ni? För visst går de flest textproblem att fixa med en hel del arbete, tålamod, envishet, uthållighet och inte så litet jävlar anamma?
Blogginlägget jag skrev om att jag jobbade med i går blev inte klart i dag heller. I alla fall inte på den nivå jag vill ha det. Återkommer till det i morgon. Eller någon annan dag.
För övrigt sjunger mina fina, röda tulpaner på sista versen och poppar kronblad så de nästan skrämmer mig. För visst blir man litet paff när man plötsligt hör ett märkligt litet ljud och så, i ögonvrån, ser hur det singlar iväg ett kronblad?
Oj! 870 sidor! Jag är imponerad! Men så trist att det spårat ur. Hoppas et går att baxa upp på spåret igen.
SvaraRaderaJättefin bild på dig, förresten!
Förr eller senare löser det sig, det brukar det oftast göra, men just nu är väl inte processen i hjärnan färdig. Om jag skulle försöka forcera texten innan den processen är klar, är risken stor att jag skadar texten istället. Vilket, när texten befinner sig i ett kritiskt skede, vore förödande. Just nu väntar jag ut texten.
RaderaTack, förresten! Kameran älskar mig inte direkt så de bilder som faktiskt blir bra håller jag fast vid.