Det handlar i alla fall om fakta, om hur man kan använda fakta i sin text. Och, nej, jag mins varken var jag läste texten eller vad den hade för titel (om den hade någon alls) eller vem som skrivit den så jag kan inte referera till den. Men kontentan var ungefär följande:
Man skulle börja med att identifiera de fakta man behövde för sin text.
Sedan skulle man analysera dem. Vilka var bärande för ens text? Vilka var avgörande för ens personers motivation och drivkraft? Vilka påverkade handlingen? Vilka kunde ha ett slags hävsstångseffekt för handlingen och/eller personerna?
Därefter grupperade man och rankade fakta efter vilken vikt/inflytande de hade på texten och gjorde en lista. Från den skulle man sedan gallra bort (utan att förstöra listan, så jag förmodar att man gjorde en kopia av den först) gallra bort alla som inte var absolut nödvändiga för handlingen tills man hade två (tror jag) fakta kvar som man kunde placera ut i texten på lämpliga ställen (helst om de kunde vara varandras kontrapunkter eller kontrasterande teman). Litet som monument med fasadbelysning.
Och man fick vara sträng i urvalet, det skulle vara två centrala fakta. Alternativt ett centralt fakta och ett skenfakta, någonting som skenbart såg ut att vara väsentligt för texten men vars syfte var att dölja/överskugga ett underliggande tema som sakta växer fram.
Sedan skulle man vaska fram ytterligare två till fyra (möjligen fem) fakta man ville ha med från ovan nämnda lista. Dessa skulle man diskret vävas eller flätas in i texten, helst så ”osynligt” som möjligt.
Alltså inte några upprabblande, sida efter sida utan kanske först litet i förbigående (där det föll sig naturligt) i en konversation, antytt i en miljöbeskrivning några kapitel senare, kanske ett minne eller någonting någon ser i en gammal tidning, kanske ännu en gång nämnt i förbigående. Typ inpillat litet här och var, där det i det stora hela gav ett sammanhang även om man som läsare inte såg det (eller insåg det) innan man hade alla kort på bordet.
Ett eller möjligen två av dessa insmugna fakta kunde ha en central betydelse, t ex någonting som initialt dolts av ovan nämnda skenfakta.
Om jag minns rätt var exemplet om initialt skenfakta som användes de ekonomiska och byggnadstekniska svårigheter (möjligen också byggnadslovs- och kulturminnesmässiga svårigheter, jag minns inte riktigt) vid renovering/omläggning/ombyggnad av taket på ett äldre hus.
Detta skenfakta dolde dock berättelsen verkliga fakta som visade sig vara kyrksilvret från en gammal kyrkstöld som hittades i ett okänt och oanvändbart litet utrymme som av byggnadstekniska skäl hamnat i kläm mellan murstocken, trappan och snedtaket som täckte det.
Sedan var det kyrkstölden och omständigheterna kring den - som sammanföll med den ursprungliga takläggningen - som visade sig vara berättelsens centrala fakta och rörde upp många gamla oförrätter i trakten.
Och, än en gång nej - jag vet inte om detta var ett konstruerat exempel eller om det hämtats som ett exempel från en verklig, existerande text.
Jag vet inte, det känns som om det jag försöker säga undflyr mig.
Har jag fått det att låta logiskt?
Eller förvirrar jag er bara?
Jag önskar jag mindes mera av texten, för det lilla jag minns känns såväl frustrerande ofullständigt som någonting som jag skulle vilja läsa igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar