Att genomlida en giktattack utan medicin som bekämpar attackerna är ett helsike.
Men varför tar jag inte min medicin då, undrar ni kanske?
Det enkla svaret är att jag skulle inget hellre vilja.
Problemet är bara att medicinen är omöjlig att få tag på.
Ingenstans i hela Stockholm - och jag har varit på flera apotek.
Den har varit restnoterad. Från början fick jag besked om att medicinen skulle levereras till apoteken den 8:e april, sedan den 13:e, sedan den 20:e.
Nästa bud var den 22:a april.
Men den 22:a har varit och farit. Det senaste budet är den 26:e april.
Jag lever på hoppet.
Men under den här perioden så har jag genomlevt två giktattacker. Vid den första hade jag fortfarande några få tabletter kvar och kunde ta mig igenom attacken med halva dosen. Det vill säga en tablett på morgonen istället för en tablett morgon och kväll. Det var - odrägligt.
Men jag kom i alla fall igenom attacken och ut på andra sidan.
Den här gången så hade jag bara tre tabletter kvar, och de förslog inte särskilt långt.
Så just nu genomlider jag resten av attacken med bara Alvedon till hjälp.
Det räcker inte att kalla det odrägligt.
Olidligt ligger närmare till hands.
Finns det då inga andra giktmediciner att byta till?
Jodå, det gör det.
Men dem har jag ingen nytta av eftersom de innehåller substanser som får min njurvärden att leka börsraketer. Så den här medicinen kan inte bytas ut hur som helst.
Den här gången så har gikten satt sig i höger hand och handled.
För mig, som är högerhänt, är detta ytterligare en dimension på hur hämmande för ett normalt liv en giktattack kan vara.
Jag är också oroad över att den förbättring av gikten som jag har kunnat se under det senaste året nu ska avstanna i brist på rätt och tillräcklig medicinering. Eller i värsta fall se en tillbakagång av de framsteg som trots allt har gjorts.
Eller att de ledskador som jag har under åren har fått i höger hand efter upprepade giktattacker skall förvärras.
Men varför är det så omöjligt att få tag på en absolut nödvändig giktmedicin?
Varför försvinner den plötsligt för långa perioder - för det här är inte första gången detta händer - hos leverantörerna?
Jag har en ful misstanke om att det hänger samman med avskaffandet av apoteksmonopolet.
Tidigare var Apoteket så stora att de hade en tyngd som beställare och kunde sätta press på sina leverantörer. Men sedan så skull det borgerliga blocket i form av Regeringen Reinfeldt prompt inte bara avskaffa monopolet - vilket jag i sig inte har några invändningar emot - utan också sälja ut större delen av Apoteket för att skapa "konkurrens". Något som borgarna älskar.
Det innebär dock att det idag inte längre finns någon tillräckligt stor aktör i Sverige för att sätta en press motsvarande den som Apoteket under sin monopoltid kunde sätta på läkemedelsleverantörer.
Och vi patienter, som behöver vår medicin för att kunna leva ett drägligt liv (eller i de allra värsta fallen ens överleva), vi får sitta emellan för den privatiseringsivern.
Så om detta är en av anledningar till att det idag är så svårt att få tag på en nödvändig giktmedicin så får ni ursäkta om jag inte gillar illa genomtänkta privatiseringar för privatiseringens skull.
Jag lever just nu på hoppet om den 26:e.
Håll tummarna för mig!
(själv kan jag just nu bara hålla vänster tumme)
