Febertoppen passerades troligtvis någon gång i natt - vilket kan förklara en rad konstiga drömmar som störde sömnen. Inga mardrömmar, bara febrigt galna drömmar. De flesta kommer jag inte ens ihåg någonting av annat än den där känsla av att ha drömt någonting som varit intensivt nog att ha påverkat sömnen/sömnrytmen.
Och den jag kommer ihåg någonting av?
Det var den drömmen jag vaknade av strax före tre i natt av. Jag, som aldrig i mitt liv har varit på en chartersemester, hade vaknat till en snöstorm och i ren frustration hoppat på en sista-minutenresa till soligare nejder.
Det var bara det att "planet" mest av allt påminde om en bevingad buss som mellanlandade vid varenda mjölkpall på vägen till destinationen. Vilket var väldigt påfrestande med tanke på buss-planets inredning. Varje rad hade bord, ungefär som de där i vissa tågvagnar, men stolarna var vanliga stolar som på intet sätt var fastskruvade i golvet. Fungerade sådär vid start och landning - passagerna studsade omkring rejält och förväntades hålla sig fast vid borden - och jag minns att ingen förstod hur designern hade tänkt.
Det ständiga kringstudsandet ledde till att jag steg av vid någon av mjölkpallarna på vägen, tog en titt på det lokala vädret - fortfarande snö - och klev ombord igen.
Och ungefär där vaknade jag.
Efter ett nödvändigt besök i badrummet och ett par slevar hostmedicin var jag fortfarande alltför vaken och uppvarvad för att kunna somna om. En och en halv timmes läsning senare slocknade jag tvärt och sov till klockan var åtta. Och när jag kollade tempen var den definitivt på väg ned.
Och den har fortsatt nedåt också under eftermiddagen.
Det har med andra ord börjat gå åt rätt håll.
Vilket förhoppningsvis också innebär att jag slipper fler febergalna drömmar - för de är sannerligen utmattande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar