Bara en blank skärm under den sista skrivna raden texten jag skrivit - och inte en susning om vad som skulle ske härnäst. På två månader hade jag kanske kompletterat nionde kapitlet (som påbörjades första oktober!) med ett par korta små scener. Mest perspektivskiften. Som snarare fördjupade än förde handlingen framåt.
Men under denna morgons tidiga, mörka timmar flöt ytterligare ett par perspektivskiften ur mig - och även om de också mest fördjupar texten så har de också hjälpt mig en bit närmare att så smått börja driva texten framåt.
Två sidor ny text blev det på dryga två timmar. Det är kanske inget rekord. Det är kanske ingenting att skryta om. Men efter den här långa skrivarstiltjen?
Wohoo - jag skriver!
Heja mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar