God Jul!

Önskar alla läsande, skrivande och bloggande vänner och följare en riktigt God Jul. Hoppas att ni fann många hårda, bokformade paket med ert namn under granen - och att ni finner mycket inspiration och skrivarglädje för alla lediga dagar.

Vad är det som gör att man väljer en bok?

Ja, vad är det egentligen som gör att ens intresse fångas av en viss bok? Och varför blir det just den boken?


Är det ett snyggt och lockande omslaget som gör att du väljer en bok?

För min del så kan nog ett tilltalande omslag fånga min blick...


Eller är det baksidestexten som fångar dig?

...men det är framför allt intresseväckande, fängslande och fantasieggande baksidestexter som väcker mitt intresse.


Är det bokens litterär kvalitet som fäller avgörandet för din del?

Litterär kvalitet är givetvis alltid en fördel, men för min del så är det ännu viktigare att boken förmår att engagera mig. Livet är, i alla fall för mig, för kort för att jag skulle vilja lägga tid på att  kämpa mig genom böcker som lämnar mig likgiltig, oberörd eller frustrerad.


Är det omfattande och intensiv reklam som väcker ditt intresse?

Allt går visserligen att sälja med mördande reklam. Men när det gäller bokreklam och reklamkampanjer så kan det göra mig medveten om att boken ens existerar, vilket jag annars inte direkt håller koll på.

Såvida den inte boken är skriven av någon favoritförfattare, för då har jag ofta nära nog bevakat författarens hemsida i veckor i väntan på boken och haft stenkoll på utgivningsdatum.

Men ingen reklam i världen kan göra mig intresserad av att köpa en bok som jag inte på något annat sätt känner mig attraherad av.


Är lysande recensioner en avgörande faktor för din del?

När det gäller recensioner så är jag nog mest osäker. Kommer jag att dela recensentens åsikt om boken? Har vi samma litterära smak? Har jag uppskattat andra böcker som recensenten i fråga rekommenderat eller tokhyllat?

Jag minns hur mamma förlitade sig på recensioner när hon köpte böcker, och hur förväntansfull hon var innan hon började läsa. När jag sedan frågade henne om den nya boken var bra så brukade hon allt för ofta skaka på huvudet och säga: "Nu har jag allt kastat pengarna i sjön igen!"

Hennes uppfattning överensstämde inte med den lyriske recensentens. Dessvärre drog hon inte så ofta som hon kanske borde ha gjort lärdom av sina misslyckade bokköp efter entusiastiska recensioner, utan lät sig ofta övertygas av recensioner från samma recensent.

Så, mina läsande vänner, över till er!

Hur väljer du egentligen de böcker som du väljer?

Och vad är din uppfattning om vilka faktorer som gör en bok framgångsrik?

Och ligger det några spännande, bokformade paket med ditt namn på under din julgran?

Skrivdagbok, 22 december

Sedan jag den 16 december skrev mitt förra skrivdagboksinlägg så har skrivandet fortsatt framåt i sakta mak. Det har under den senaste veckan blivit ytterligare fyra sidor, fördelade i korta delscener på fyra olika berättarperspektiv som fint överlappar och kompletterar varandra och drar berättelsen framåt mot den punkt där huvudhandlingen kommer att vara mogen att gå vidare.

I går kväll skrev jag en av dessa små delscener och nu, under morgonen så har jag skrivit den sista av dem. Jag har till och med, inser jag nu, glömt bort att äta frukost!

Så nu blir det något slags brunch.

Det blev blidväder. Vintermagin är bruten.

Jag hann knappt ens skriva det förra inlägget här på bloggen, om en vintervit värld och vintermagi och det perfekta julvädret, innan vädret slog om och det blev blidväder. Tö.

Nå, snön ligger väl alltjämt kvar på marken. Även om den har förlorat allt av sin pudriga lätthet. Men i träden är den fullständigt borta, inte ens på de grövsta ekgrenar finns det några spår av den. All den magiska, lekfulla charmen som den vintervita världen erbjöd är borta. Det enda som återstår är mörka, kala träd.

Just nu har jag inga positiva saker att säga om tö fyra dagar före jul.

Faktum är att det jag just nu har att säga om tö, det lämpar sig inte direkt för tryck.

Vintrigt sagolandskapsväder

Natten mellan söndagen och måndagen så kom vintern på allvar till Södertörn, med ett rikligt och långvarigt snöfall som ledde till ett uppvaknande till en närmast magiskt vit värld. Under måndagsmorgonens resa med pendeltåget in till praktikplatsen i Vasastan var landskapet så andlöst, förtrollande vackert att jag bara kunde sänka boken jag läste och se på det snöhöljda landskapet som gled förbi i vintergryningen utanför tågfönstret. Det var så hjärtslitande vackert att SMHI borde införa en ny metrologisk term: Vintrigt sagolandskapsväder.

Ingenting annat kommer ens i närheten av att beskriva det nära nog magiska vinterlandskap som jag färdades genom. Jag slog ihop boken oläst när pendeltåget körde i mörkret i tunneln på Södermalm.

Tallarna var höljda med stora, tunga snösjok och såg mest ut som träd i gamla japanska målningar mot den mulet gråblågrå vintergryningen. Lövträd som lönnar och lindar och ekar hade fått sina mörka grenar accentuerade av tjocka lager snö och deras kronor var vitlurviga. I björkarnas tunna grenar hade snö och kyla skapat närmast magiskt vackra spetsformationer.

Under snöns tyngd böjde många träd också sina toppar i en båge. När så skedde med träden närmast spåren så snuddade trädkronorna nästan vid elledningen - fara värt för nedriven kontaktledning. Men den bagatellen, den struntade jag just då i. Jag sänkte min bok och insöp ren, snöhöljd vintermagi.

Om gårdagen - eller dagen - hade varit julafton, så hade vädret varit exakt sådant jag hade önskat mig som julväder. Det återstår att se om vi får behålla det till jul.