I dag väntar ett ännu ett mastodontarbete

Jag skall nämligen genomföra ännu ett namnbyte. Den här gången skall en Gunilla bli en Emelie.

Det var inget fel på namnet Gunilla. Det passade helt enkelt inte personen i fråga. Det gjorde henne blygare och skyggare och mer anonym än önskvärt. Jag fick som inget grepp om henne - och jag såg inte heller någon utvecklingsmöjlighet.

Namnet var också valt litet på måfå. När Gunilla namngavs var tanken att hon skulle vara en biperson, närmast en statist, i en dramatisk sekvens. Hon behövde ett namn, det var klart, men allt hennes namn egentligen behövde vara var:

• Acceptabelt tidstypiskt
• Trovärdigt i sitt sammanhang
• Fungera acceptabelt tillsammans med såväl hennes efternamn som hennes lillasysters namn

Den gången jag namngav Gunilla hade jag inte förutsett att hennes mor skulle komma att spela en betydligt större roll längre fram, såväl i den aktuella texten som i senare böcker. Och att Gunilla och hennes lillasyster därigenom skulle förekomma flitigare än jag ursprungligen tänkt, såväl i den aktuella texten som i senare böcker.

Man lär sig mycket längs vägen. Och ibland överraskar personerna man spunnit av ord och fantasi en ordentligt genom att ha egna idéer om sin framtid.

Så efter det senast genomförda namnbytet av Sylvia här om veckan, som medförde flera positiva konsekvenser, bestämde jag mig för att göra ett nytt försök med Gunilla. För att se om jag på det sättet kunde locka en ganska anonym flicka ut ur hennes skal.

Den här gången gjorde jag det dock inte lika improviserat som vid namnbytet av Sylvia/Diana, där jag först rabblade hennes systrars och hennes namn och sedan hennes systrars namn avslutat med olika namnförslag. För att sedan skriva alla fyra systrarnas namn med olika slutnamn. Den metoden ledde till att Diana utföll som vinnande förslag.

Men som Gunilla var en så anonym person, som givit mig få tecken på personlighet så här långt - utöver att hon är blyg och skygg och ansvarstagande mot sin lillasyster - fungerade inte den metoden. Jag fick göra en analys med olika mer eller mindre tänkbara namnförslag. Samt hennes nuvarande namn, Gunilla..

I en första grovsållning föll två av de ursprungliga namnförslagen bort. Den sållningen visade också vad jag känt, att Gunilla inte var ett optimalt namn för flickan. Ett namnbyte var att rekommendera, så jag gick vidare till nästa steg, en utvärdering av de starkaste namnförslagen.

Gunilla hade i det läget kunnat bli antingen Irmelin, Emelie eller Dorotea.

Jag gillade verkligen namnet Irmelin. Problemet är att det enligt namnlexikonet Förnamn i Sverige så är det belagt att det använts som ett svenskt förnamn 1902. Min historia utspelar sig 1901 och flickan i fråga är då i sex- sjuårsåldern. Eftersom namnet stammar från Tyskland hade det möjligtvis kunnat förklaras med förklaras om någon av hennes föräldrar eller far- eller morföräldrar har tysk börd. Men jag hade nu inte planerat det så. Så det namnet blev jag alltmer tveksam till.

Namnet Dorotea var det som kändes mest avigt. Redan innan analysen var klar visste jag att det definitivt låg på tredje plats.

Emelie framstod dock, för varje steg i analysen, allt tydligare som det bästa alternativet. Jag tror att hon med detta namn kommer att framstå som en betydligt tryggare och robustare liten flicka när hon väl hämtat sig efter dramatiken hon och hennes syster var med om ombord på ångfartyget under överfarten.

Så jag hade slutligen ett namn. Vilket innebär att jag nu än en gång måste arbeta mig igenom 1000+ sidor med text och bakgrundsmaterial och söka och ersätta Gunilla mot Emelie. Och jag kan inte göra sök/ersätt alla - jag måste se varje namn, varje gång - så att jag är säker på att det blir rätt.


Heja mig, har jag inte arbete så skapar jag mig det.

Enda trösten är väl att Gunilla/Emelie inte förekommer lika flitigt i texten som Sylvia/Diana gjorde.


Så, mina skrivande vänner, hur upplever ni detta med namnbyten?

• Är det ett stort problem? 
• Brukar det gå smidigt om ni måste göra ett namnbyte? 
• Och förändrar det personen i fråga, i högre grad än några få ändrade stavelser kanske skenbart borde göra?

PS:
Analysen blev, med alla steg och alla jämförelser med olika familjemedlemmar och släktingar, hela sex sidor lång. Snacka om att vara nitisk och metodisk. Men om jag någonsin måste göra ännu ett namnbyte, är det definitivt så här jag kommer att göra det. Vilken överblick!