Främst har det gällt att boosta de paranormala inslagen och göra dem kraftfullare, tydligare och bättre dramaturgiskt förankrade. Jag skrev om inledningen till första kapitlet, för att bättre framhäva den kvinnliga huvudpersonens förmågor redan från starten. Tror att dramaturgin därigenom blivit bättre.
Jag har också lagt till några scener som förstärker det paranormala temat, som förstärker de redan befintliga scenerna och tydliggör olika personers karaktärer och värdegrunder och deras motiv för hur de väljer att agera. Eller hur de agerar instinktivt.
Det har också blivit en del allmänt filande och putsande på texten. Den har nog vunnit på det. Tror jag. Jag är just nu litet dum i huvudet på grund av sömnbrist. Även om jag i natt lyckades sova runt sex timmar så har det inte helt kunnat väga upp underskottet i sömnbalansen från de senaste dygnen.
Slutsats:
Även om man är sänkt av sjukdom som person och helst vill yla mot taket, betyder det inte nödvändigtvis att man är sänkt som författare. Ge aldrig upp - och vid sjukdom är det bra att hålla tankarna sysselsatta med någonting annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar