Så följande borde definitivt inte ha hänt:
I går kväll träffades jag av en idé. Visserligen en bra idé, som utlöste en kreativ våg av skrivande som resulterade i en nästan tre sidor lång lovande scen som under morgonen utvecklats till en fem sidor lång och riktigt bra scen.
Så långt var allt gott och väl. Problemet var bara att denna lysande idé - och detta utbrott av kreativt skrivande - inte träffade mitt huvudprojekt.
Vad värre är, är att idén och den efterföljande skrivklådan inte drabbade något av mina officiella Växelbruk heller. Vare sig den den med paranormala inslag eller novellen som exploderade.
Nej, den träffade rakt i en liten historia som tar sin början under stadsbranden i Sundsvall och därför har arbetsnamnet Eldens barn. Det här är en historia som skvalpat runt i bakhuvudet de senaste tre åren och inte gjort mycket väsen av sig, men nu råkade en gnista tända stubintråden och huvudpersonerna tumlade ut på scenen och kom till liv i en sekvens som var såväl dråplig som smärtsam och över allt annat fullständigt sanslös.
Jag har skrivit.
Jag har haft roligt.
Jag har mått bra av att skriva.
Men det var nu inte det här jag borde ha skrivit!
Så det är väl närmast att betrakta som ett skrivmässigt Oops!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar