Den här veckan så blev det arbetssemester. Det vill säga, jag hade egentligen semester men på praktikplatsen var det kris med att få allting färdigt för en splitter ny kundsajt så det var närmast en "all-hands-on-deck"-situation där alla fick rycka in och bidra för få allt på rätt köl.
Det var först på fredagen som jag kunde slita mig ett tag och verkligen ha semester på semestern. Jag skulle äta lunch - eller fika - med bästa Kerstin.
Vi hade bollat en hel rad scenarion på hur vi skulle göra det Corona-säkert, varav ett av alternativen skulle vara att hon skulle hämta mig med sin bil och jag skulle sitta i baksätet (diagonalt från henne, för att skapa största möjliga avstånd).
Ett annat var att hon skulle ta sin bil och jag skulle ta pendeltåget och så skulle vi träffas på plats (en pendeltågsstation bort) och fika eller äta lunch på ett favoritfik med god mat och gott fikabröd. Vi hade gjort den varianten en gång tidigare i sommar, när vi åt lunch.
Jag jobbade in i det sista med att få ordning på mina texter till kundsajten, sedan gick jag ned och väntade på att Kerstin skulle komma och hämta mig.
Men hon kom inte.
Just som jag hade bestämt mig för att ringa Kerstin och fråga om någonting hade hänt, så ringde hon och undrade var jag var.
Hon satt nämligen på konditoriet i Västerhaninge - vilket tydligen var vad vi hade kommit överens om (jag tror till och med att det hade varit mitt förslag) - och väntade.
Så det var bara att knata till station och ta första pendeltåg till Västerhaninge och anlända till konditoriet - lite drygt en halvtimma försenad.
Ja, ja. Det är bara att konstatera - hjärnan var stressad.
Det var rena rama teflonen i hjärnan. Det var så fullkomligt självklart att jag skulle stå utanför porten och vänta på att Kerstin skulle komma och hämta mig. Västerhaninge och pendeltåg var helt borta ur medvetandet.
Men trevligt att träffa Kerstin igen, det var det i alla fall.
Och bullen med choklad och jordgubbar var jättegod.
Nu ska hjärnan få vila lite i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar