fredag 26 april 2019

När man tror att man äntligen har nästippen över vattenytan... Blubb!

Får ni ibland känslan av att hur man än kämpar och kämpar så är det likt förbannat så att varje gång som man trots allt råkar få nästippen ovanför vattenytan så verkar det som om ett slags rikslarm går:


"Varning! Varning! Varning! Här sticker det upp en nästipp över vattenytan!"


varpå någon ordningsam vän av ordning omedelbart reagerar:


"Men så kan vi ju inte ha det. Skicka omedelbart en våg åt det hållet, så att vi blir av med den uppnosigheten!"



Just nu så känns det som om jag befinner mig i skärningspunkten för flera korsande vågor.

Jag är så trött, så innerligt trött.
Jag hinner inte ens andas mellan vågorna.




2 kommentarer:

  1. Nu vet jag ju inte vad som hänt, men det låter som om du behöver få en kram, så jag försöker skicka en och lite styrka så här över internätet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket!
      Jag sitter för närvarande fast i ett slags byråkratisk treringscirkus med två inblandade myndigheter. Så snart man tror att nu är allting är färdigt, att nu så skall det kanske äntligen börja ordna sig, så börjar en ny föreställning i någon av manegerna.

      I förra veckan så blev det litet för mycket på en gång, det kändes som om jag höll på att drunkna i en flodvåg av byråkrati.

      Tack!

      Radera