torsdag 21 december 2023

Ett förtretligt problem vid stambyte som man kanske inte tänker på

De stora problemen vid ett stambyte är givetvis:

  • Ingen toalett
  • Avsaknaden av rent vatten i vattenledningarna
  • Inget avlopp

Med fokus på avsaknaden av vatten och avlopp

Vatten är livsviktigt för oss, inte bara för vår hälsa, i vårt dagliga liv. Men vatten kan hämtas i dunkar från tappställen eller köpas på flaska. 

Vid ett stambyte så finns det dock ett annat förtretligt problem som man kanske inte tänker på – innan man väl är där. Det problemet är ironiskt nog något av en logisk tankevurpa. För vad gör man t.ex. med använt tandborst- och tvättvatten och diskvatten om man inte har ett avlopp?

Små, vardagliga förtretligheter som komplicerar livet under ett stambyte.

Ett par tips:

  • Använd sådant vatten som går att återanvända till att vattna blommor med - ett skäl så gott som något för att köpa lite nya krukväxter
  • Sker stambytet under sommaren?
    Plantera en balkonglåda som kan bevattnas med överblivet hushållsvatten 
  • Se till att ha en tom hink till hands för sådant som måste bäras ut och hällas i något anvisat, fungerande avlopp

onsdag 20 december 2023

20-tal till 20-tal

1920-talet kallas ofta det glada 20-talet.  Och visst ser kvinnorna i sina tidstypiska klänningar och hattar på bilden ut att ha roligt.


Jag undrar vad 2020-talet kommer att kallas, för det kan knappast kallas glatt så här långt. Pandemi. Lågkonjunktur. Inflation. Skjutningar, knivdåd, sprängningar och diverse terrordåd. Krig.


För övrigt så var mamma född på 20-talet. Jag kan inte minnas att hon någonsin använde frasen "det glada 20-talet" för att beskriva decenniet när hon föddes och växte upp. För en småbrukare och arrendator och hans familj så var livet nog rätt tufft. 

Förmodligen så finns det i de allra flesta fall en glädje i barndomen, oavsett decennium och omständigheter.



söndag 17 december 2023

En sorgligt bedräglig solglimt

I morse bjöd solen på lite falsk marknadsföring. En soluppgång som gav metallfasaderna nere i industriområdet ett rosa skimmer - och hoppet om att det äntligen skulle bli en solig dag. Tyvärr varade det inte mer än kanske fem, tio minuter innan varje kvardröjande rosa glöd i industrifasaderna hade tonat bort och söndagen var lika grå som de flesta dagar i november och december har varit. 

En glipa mellan horisonten och molntäcket kan väcka hopp i en handvändning.
Och släcka det lika fort.

Man kan bli gråögd för mindre.



lördag 10 december 2022

Jag hade glatt mig åt de nya fönstren

Och till en början så verkade allt perfekt. Men redan första dagen så upptäckte jag att en av linorna inne i det ena fönstret i vardagsrummet var av, vilket gör det svårt att vrida persiennen "jämnt" i fråga om optimal solavvisande vinkel ända uppifrån och ned i fönstret.

Detta problem anmäldes till de som jobbade med fönstren.
TVÅ gånger.

Jag har inte ens fått en bekräftelse på att min felanmälan har mottagits.
Än mindre någonting om att problemet ska åtgärdas och i så fall när.


Sedan började persiennen i det ena köksfönstret också att krångla. Ingenting verkar vara av, åtminstone inte synligt, men det blev allt svårare och svårare att vrida om den och tillslut så rör den sig bara några millimeter åt endera håll.

Nästa sak jag märkte var att blev konstiga skuggor i fönsterglaset i ett annat köksfönster om nätterna, från gatubelysningen och från passerande trafik nere vid vägen, bussterminalen, stationsområdet och industriområdet på andra sidan järnvägen. 

Det visade sig att det var imma mellan glasrutorna. Senare så visade flera andra fönster upp motsvarande problem, om än inte lika tydligt eller lika omfattande. 

Jag antog att det var hösten och väderleken, med kvällsdimmor och morgondimmor, och att problemen skulle rätta till sig när värmen inne i lägenheten väl slogs på för vintern. Eller att problemen skulle försvinna när vi fick fönstren tvättade efter fasadrenoveringen.

Årstiderna har rullat vidare, från höstfukt till vinterkyla, värmen har slagits på inne i lägenheterna och fönstren har blivit professionellt putsade. Problem med imman kvarstår dock. Fast i denna kyla så har de omvandlats till frostrosor.

Nej, jag har inte försökt öppna fönstren själv och försökt putsa bort imman.

Detta av flera skäl, såsom t.ex.:

  • Att det är nu vinter, med flera minusgrader.
    Det är med andra ord inte bästa tänkbara tillfälle att öppna fönster och tvätta dem.
    Vare sig för fönstren - eller för mina vintertorra, nariga händer.
  • Om en professionell fönsterputsare inte har lyckats få bort imman, vilka chanser skulle då jag ha att få bort den?
  • Jag vill att imman/frostrosorna ska finnas synliga vid besiktningen av fönstren i nästa vecka.
    Om de är fullt synliga så kan jag visa på problemet och de kan dokumentera det med bildbevis, fönster för fönster, istället för ett vagt "här brukar det bildas imma". Mycket tydligare.
Fönstren är treglasfönster, öppningsbart mellan de rutor där persiennerna sitter, och jag är osäker på om imman sitter i det öppningsbara utrymmet eller om den finns i utrymmet mellan de förslutna fönsterglasen. Detta då fönstren levererades i stora partier för hela fastigheten och stod oskyddade mot vädrets makter ute på gräsmattan framför porten under sommaren och den tidiga hösten. 

Det regnade en hel del under denna period. Så det kan vara tänkbart att väta lyckades tränga sig in i den förslutna delen av fönstren - vilket i så fall kan förklara varför fönsterputsarna inte lyckades få bort imman.

Detta skulle också göra det omöjligt för mig att åtgärda problemet.


Sedan vet jag inte heller hur pass bra fönstren mådde av att täckas över med något slags plastfilm eller tunn, halvtransparant byggplats i mer än en månad medan man kan sprutade på fasadputsen. Jag tror inte att jag såg några tecken på imman innan dess.


Så, var det alla problem?

Inte alls.

Vi fick även balkongen inglasad - och även där så uppstod det givetvis problem.
Man hade lämnat fönsterpartierna i vidöppet läge när arbetet avslutades och jag hade stora problem med att stänga fönsterpartiet.

Ah, det var en underdrift.
Jag lyckades aldrig stänga det helt.

Att stänga glidfönstren var enkelt, det var vädringsfönstret (som också låste hela fönsterpartiet) som var problemet. När det blev kallare och kallare och hösten började gå mot vinter och man bara ville stänga igen helt mot kölden och regnet och snön så blev det allt mer frustrerande.

Slutligen så var det elektrikerna som skulle installera den nya balkongbelysningen, som också ingick i fasadrenoveringen som kom till min undsättning. Ofrivilligt. Det öppna fönstret var nämligen i vägen för dem just där de behövde arbeta med elinstallationen. De figurerade ut hur man skulle göra medan jag vände ryggen till för att hämta bruksanvisningen som vi hade fått (som dock inte innehöll någonting om hur man skulle stänga fönstret, bara hur man skulle öppna det). När jag en minut senare återvände med den vid det laget meningslösa bruksanvisningen så var problemet just löst.

Och tur var det, för bara några dagar senare blev det en snöstorm över Södertörn som lämnade mer än tre decimeter djupa snödrivor att försöka ta sig fram genom.

Så - räddad i sista sekunden!


Det allra senaste problemet är att balkongdörren har börjat kärva. Den gnisslar och gnäller när jag försöker öppna den och att persiennen ibland slår mot fönsterrutorna när dörren kärvar som mest och öppnas knyck för knyck. Jag vet inte om dörren har satt sig, om den hänger snett på gångjärnen eller vad. 

Jag vet inte.

Och varför just min lägenhet?
Fick jag alla fönster (+ en dörr) med "barnsjukdomar" - eller vad?

Det blir besiktning nästa vecka.

Jag kommer att finnas på plats den dagen.
För "Houston, we have a problem"

(även om det tydligen, i original, var "Houston, we've had a problem")

Hur som helst, gissa om det är problem - och det kommer att bli betydligt enklare att förklara och förevisa än att försöka skriva lappar och tejpa upp runt om i lägenheten.