Inte enligt den här artikeln av Sarah Nicholas på BookRiot och inte heller enligt RWA (Romance Writers of America) definitioner. Båda kräver HEA (Happily Ever After) eller åtminstone HFN (Happy For Now) - i vilket fall som helst "An Emotionally Satisfying and Optimistic Ending" - om det skall räknas som romance.
Simona Ahrnstedt har gjort samma definition - i hennes fall kort, koncis och klockren. Jag har gjort den här illustrationen till citatet.
Själv skulle jag definitivt känna mig lurad om en bok marknadsfördes som romance och fram till de sista kapitlen var en underbar, gripande kärlekshistoria men sedan slutade olyckligt. Slöseri med såväl min bokbudget (tämligen mager) som min lästid - såvida jag inte i förväg vetat om att det var en TRAGISK kärlekshistoria jag fått i min hand.
Och att den inte falskeligen marknadsfört som romance.
Var står ni? Kräver ni ert HEA (eller åtminstone ert HFN) eller skulle ni vara beredda att räkna en romantisk och passionerad kärlekshistoria som slutar tragiskt som romance?
Jag håller med. Läste (rättelse: lyssnade) nyligen på en bok som utlovades som en "kärleksroman" vars författare omnämnts som "Sveriges Nora Roberts". Nej inte Simona, utan en annan författare. Det första som fick mig att himla med ögonen var hur hjälten och hjältinnan möttes. Hon sprang in i honom.
SvaraRaderaSedan blev boken ändå bättre, flera små saker kändes klockren romance. Exempelvis: Hon tappar bort sin gitarr, han köper en ny åt henne.
Men två tredjedelar in i boken vänder det totalt. En viktig händelse (ett barn som dör) berättas via en budbärare, jag som läsare får inte vara där när det händer. Efter det flyr hjältinnan och plötsligt är det "tre år senare". Observera, här är det en tredjedel av boken kvar, jag undrade vad författaren skulle fylla ut det med. Det blev en dödlig sjukdom. Visserligen slutar allting lyckligt men jag kände mig verkligen snuvad på konfekten. Bryt inte kontraktet med läsaren heter det.
Ja, kontraktet är A och O och man bryter det på egen risk. Och den författare och det förlag som alltför självsvåldigt överskrider genregränserna i jakt efter att få en lukrativ läsargrupp på kroken kan räkna med att få en grupp sura bokköpare som muttrar "Aldrig mera" istället.
Radera